Holmgrens Hörna

Dåså. Precis som jag lovade igår tänker jag ta ut min elva från De Fyra Stora. Men först bör man, precis som FCUM så klokt påpekade igår, göra klart på vilka grunder man tar ut elvan. För mig är inte elvan specifikt baserad enbart på denna säsong, även om den förstås är färskast i minne, och självklart har jag ingen lust att ta ut en spelare som just nu är relativt hoppslös, även om han är bra i grunden (Adebayor), eller en spelare som håller hög klass när han är frisk men som nu är skadad (Hargreaves). Målet är också att ta ut ett lag som faktiskt skulle fungera på planen. Balans samt karaktär på spelarna tas alltså också med i beräkningen.

Here goes:

--------------------Pepe Reina-------------------
-------Sagna----Terry----Vidic----Evra--------
-----Arshavin--Fabregas--Essien--Rooney----
---------------------Gerrard-----------------------
----------------------Torres------------------------

Bänken: Van der Sar, Ferdinand, O'Shea, Lampard, Ronaldo, Park, Berbatov.


Målvakt:
Det är verkligen hårfint mellan Reina och van der Sar. Reina har släppt in två mål mer än Vds, men har också vaktat målet i fler matcher. Reina har lyckats hålla nollan 20 gånger, och Vds står på 21 nollor. Båda målvakterna är väldigt skickliga med fötterna och i igångsättandet av spelet, men det är på denna punkt som Reina är strået vassare. Spanjoren har två rena assist den här säsongen, och båda är gjorda på långa, svepande och perfekta utsparkar. Hade Premier League varit NHL så hade Reina haft ännu fler poäng. Just på denna punkt har Reina ingen överman i världen, även om Vds är den som ligger närmast. Det är en egenskap som kan få ett lag att växa en hel dimension rent kontringsmässigt, och det fäller avgörandet. En liten portion gambling finns kanske med så jag i grunden anser Vds var en något tryggare målvakt, inte minst i luftspelet, där Reina fortfarande kan bli bättre, även om han har gått framåt på det området. Cech? Han är inte samma målvakt som han en gång var. Huvudskadan och förra sommarens EM-tavla verkar ha satt djupa spår. Han kan fortfarande komma upp i extremt hög klass, men däremellan är han på tok för skakig.

Backlinjen:
Sagna håller sin enda egentliga konkurrent Bosingwa utanför elvan. Bosingwa har gjort en finfin debutsäsong, men Sagna kan Premier League bättre och jag tror att fransmannen avverkar fler löpmeter sett över ett antal matcher. Arbeloa är jäömn, men har absolut inte samma höga nivå som Sagna. Mittbacksparet vållade mig stora bekymmer. Att Ferdinand och Vidic redan kan spela tillsammans och att de båda är högklassiga mittbackar gör att man lockas att ta ut dem. Jag var också sugen på att ta ut Rio för att tillföra mer snabbhet till mittlåset. Men var för sig så tycker jag att ligans två bästa mittbackar heter Terry och Vidic, och två så bra och tävlingsinriktade spelare ska absolut kunna fungera tillsammans. Vänsterbacken var det aldrig något snack om. Clichy kan vara underbart bra, men har en lägre lägstanivå. Aurelio är inte i närheten av Evra. Ashely Cole har en bit upp till Evra, och dessutom vill jag ha så få gnällspikar som möjligt i mitt lag.

Mittfältet:
Ja, Ronaldo är alltså petad. Vem som helst kan förstås inse att den petningen inte har främst fotbollsmässiga grunder. Ronaldo har en attityd som jag tycker bli värre och värre för varje säsong som går. För varje år blir han mer egocentrerad och mer benägen att jiddra, visa missnöje, och bara överlag visa upp ett stort register av egenskaper som jag inte anser gagnar ett lag. Arshavin är något av en Ronaldo eller Messi i lightversion, och det vill inte säga lite. Jag älskar Arshavin som spelare just för att han är kreatör (precis som Ronaldo) och grovjobbare (motsatsen till Ronaldo) i ett. Han har inte samma höga nivå som Ronaldo, och han har (än så länge) inte visat att han är mannen som kliver fram när det som bäst behövs – Något som Ronaldo nästan alltid gör. Men Arshavin är nyligen anländ, så han har tid att visa upp även det. Det faktum att Ronaldo är en gnällspik och att Arshavin kan tag igen vad han saknar i kreativitet i hårt arbete avgjorde. På andra kanten var Rooney given. Det fanns inte en chans att jag inte skulle ha med Rooney, Även om han också kan visa upp en tvivelaktig attityd ganska många gånger så är han en vinnare. Han ger aldrig upp, hans arbetskapacitet är inte av denna värld, och han sätter alltid laget framför jaget i själva spelet. Han har visat denna säsong att han utan problem klarar av att ha sin utgångsposition på en kant. Inte minst har han varit väldigt bra när han i vissa matcher har haft sin utgångsposition just till vänster och kunnat vika in i banan för skott, instick eller smörpassar och inlägg. Centralt känns det hårt att välja bort Alonso, Lamps och Carrick. Det känns nästan sjukt att två av dessa tre inte ens får plats på bänken. Mascherano är också en högklassig spelare, men som många påpekat har han under ganska stora delar av säsongen letat efter den absoluta toppformen. Essien är bäst i världen i sin position, ifall ni frågar mig. Han är mästerlig i press och positionsspel, han är spel och passningsksicklig och han kommer till avslut. Vill man dessutom radera bort en spelare på motståndarnas mittfält så är Essien perfekt. Fabregas är mittfältets stora passningsgeni. Omgiven av spelare som gör stora arbetsinsatser så ska Fabregas få mycket tid och utrymme att diktera spelet med sin passningsfot. Med Essien bakom sig ska han också kunna följa med framåt i djupled.

Anfallet:
Att låta firma Gerrard/Torres få samma uppgifter i detta lag som de har i Liverpool kändes ganska givet. I Liverpool har de visat att de kan vara mer eller mindre ostoppbara tillsammans. Båda två står för mängder med mål och assist. Lägger man ihop deras assist och målskörd det senaste halvåret så snittar de tillsammans cirka en poäng (under vissa perioder är det mer) per match. De två tillhör dessutom var för sig några av ligans allra bästa spelare. Jag ser ingen anledning till att inte välja dessa två herrar i anfallet. Drogba, Berbatov, Anelka, van Persie och allt vad de heter får ursäkta. De är alla absoluta klasspelare, men både Gerrard och Torres var totalt givna.

Bänken:
Är främst tänkt att kunna täcka så många bortfall från elvan som möjligt. Rio är mittback och O'Shea klarar av båda ytterbacksplatserna. Lamps täcker nog hellre upp för Fabregas än för Essien, men skulle klara av båda rollerna. Det var hårfint mellan Carrick och Lampard, men Lampards säsong går inte att vifta bort. Egentligen skulle jag kunna välja Lamps före Fabregas från start, men jag vill undvika förbannelsen med Lamps och Gerrard. Park klarar av att utgå ifrån båda kanterna. Efter Ronaldo, som för övrigt känns som en trevlig joker att kunna kasta in, ville jag ville helst ha ett grovarbetaralternativ också. Det är nog större chans att detta lag vill försvara en ledning än att de måste gå framåt som dårar. Park gick före Kuyt eftersom Park är något känsligare samt klarar av vänsterkanten bättre än holländaren. Berbatov fixar både rollen som släpande och renodlad anfallare bättre än konkurenterna Drogba, Tevez, Anelka och van Persie.
Sex av sju spelare på bänken kommer för övrigt från Man United – Det säger en del om makalösa bredden i den truppen.

Man United: Tre spelare i elvan, nio i truppen.
Liverpool: Tre spelare i elvan, tre i truppen.
Chelsea: Två spelare i elvan, tre i truppen.
Arsenal: Tre spelare i elvan, tre i truppen.

England: Tre spelare i elvan, fem i truppen.
Spanien: Tre spelare, tre i truppen
Frankrike: Två spelare, två i truppen.
Ryssland, Ghana, Serbien, Holland, Portugal, Irland, Bulgarien, Sydkorea: Alla en spelare totalt.


Sådärja. Det var mitt bidrag. Några av er lämnde era bidrag igår, och många bidrag såg intressanta ut. Jag hoppas att några av er sparade era elvor till idag. Om inte så går det förstås utmärkt att förklara för mig vad jag har gjort rätt/fel, och varför. Det är förstås alla välkomna att göra.


Att ingen av er kommenterade Rooney den yngre och hans damsällskap från gårdagens inlägg måste betyda att ni alla är storsinta människor som aner att kärleken är blind. Vackert.


Det blir allt för idag. Imorgon finns en del att göra, bland annat lite införarbete till AIK-Elfsborg på Råsunda, samt själva matchen i sig. Men jag ska nog kunna trycka in ett inlägg om England också.