Holmgrens Hörna

Det börjar likna en engelskfödd klassiker signerad Agatha Christie. Det börjar påminna om tio små negerpojkar. En efter en försvinner de. Idag på förmiddagen haltade Darren Bent av landslagets träning. I förra matchen skadade sig Heskey, Crouch och Cole och därför kallades just Bent in. Och om nu Bent inte kan spela – Vad har man då för lösning?

Rooney ensam på topp, Gerrard i rollen där bakom och en ny spelare (Downing, Beckham, Barry?) på vänsterkanten?
Så tror jag att jag skulle göra.

Eller kallas en ny anfallare (Owen, Agbonlahor, Walcott?) in nu?

Capello hade nog gärna haft Joe Cole och Jermain Defoe friska nu.

Hur skulle ni lösa anfallsproblemen i England?


En del intressanta U21-kamper ikväll. Av vänskapskaraktär hittar vi Sverige-Spaninen och England-Frankrike. I de olika lagen hittar vi en hel del proffs från det engelska liga systemet. I Sverige hittar vi Martin Olsson från Blackburn. I Frankrike återfinns Armand Traore som tillhör Arsenal men spenderar säsongen på lån i Pompey. Där finns också David N'Gog från Liverpool och Tottenhams Dorian Dervite som just nu är på lån i League One-laget Southend.

I Spanien hittar vi inte en enda spelare hemmahörande i England, men inte helt oväntat hittar vi desto fler i den engelska truppen. Närmare bestämt alla utom Blackburns Matt Derbyshire som är utlånad till Olympiakos. Några av de mest namnkunniga spelarna är Joe Hart (Man City), Tom Huddlestone (Spurs), James Milner (Villa) och Mark Noble (West Ham). Evertons Jack Rodwell kan göra debut i U21-sammanhang ikväll.

Det är också några kvalmatcher på U21-nivå ikväll. Då är det kvalet till U21-EM 2011 vi pratar om, och inte det mästerskap som Sverige står värd för i sommar.

Bland annat så möter Irland Turkiet på hemmaplan.

I den turkiska truppen finns Jem Karcan som spelar i Reading som är ett topplag i The Championship. I den irländska truppen hittar vi bland annat Owen Garvan som trots att han bara är 20 år har gjort över 130 matcher för Ipswich och kaptenen Eddie Nolan som just nu har en ordinarie plats i i backlinjen i Preton North End - Ett lag som för tillfället ligger sjua i CCC.


Onsdagstips var det också. Här kommer kupongen och tillika min rad:

Nordirland – Slovenien – 1.
Wales – Tyskland – 2.
Turkiet – Spanien – 2.
England – Ukraina – 1.
Italien – Irland – 1.
Skottland – Island – 1X.
Grekland – Israel – 1.
Tjeckien – Slovakien – 1.

Det blev åtta matcher, men ganska många av dem har en relativt klar favorit. Men någon skräll blir det säkert. Jag tror att Israel kniper en pinne i Skottland. Ska jag hitta något varnande finger får det kanske bli Slovenien och Wales.

Dags för er att lägga upp en rad.


Läktarkatastrofen i Elfenbenskusten är verkligen en tragedi. Ska man tro på anklagelserna som riktas mot ordningsvakterna kring arenan (de sägs ha sprutat tårgas rakt in i trängseln och folkmassan och på så sätt skapat paniken i vilken folk stampades ihjäl) så är det också en tragedi som hade kunnat undvikas. 19 människor döda och ytterligare drygt 130 personer skadade. Det måste känns fruktansvärt för de ivorianska spelarna. Det återstår att se ifall det kommer att påverka prestationerna i ligaspelet för spelare som Drogba, Kalou, Zokora, Eboue och Toure.


Adebayor uttalar sig om ämnet skador:
"If Manchester United had to do without Ronaldo, Rooney, Giggs, Berbatov and Nani, they would not have the same team as they have now - they would not be winning every game."

Rätta mig om jag her fel, men Man United har väl stundtals varit en riktigt sjukstuga denna säsong. De har kanske inte haft långtidsskador på lika många spelare som Gunners har haft, men nog fan har de vissa gånger haft bra många spelare på skadelistan? Och vunnit är precis vad Man United har gjort än så länge. Och varför drar Ade upp Nani? Som om han skulle vara ett stort avbräck för United.


Jag är tillbaka imorgon.

England vann med 4-0 över Slovakien i lördags. Om ni tycker att det låter som en komfortabel promenadseger så har ni helt rätt. Precis så var det. Och det tog faktiskt inte särskilt lång tid innan matchen hade en karaktär typisk för en vänskapsmatch.

Wayene Rooney var bäst på planen i sin släpande forwardsroll. Gerrard har en fri roll ute till vänster, och han var bra, men kan vara ännu bättre. Det mest anmärkningsvärda var skadorna på anfallarna. Heskey startade matchen, och gjorde även 1-0 innan han utgick skadad och ersattes av Carlton Cole, som sedan ersattes av Peter Crouch, och även han utgick skadad. Det känns nästan parodiskt, och det är alltså anfallskris för England in för onsdagens möte med Ukraina. Capello har kallat in Darren Bent som ersättare. Inte Owen som är tillbaka från skada, utan Bent. Cappello verkar inte gilla Owen nämnvärt mycket.


Precis efter att Heskey gjort 1-0 på ett sätt som han själv inte skulle kunna förklara, även om han försökte, så hade han bara ett par minuter senare ett helt öppet läge att nicka in 2-0, men han missade. Det var en helt otrolig miss, ärligt talat. Det kändes som om de minuterna sammanfattade målskytten Emile Heskey alltför väl. Helt plötsligt kommer ett slumpmål efter lite gruff i straffområdet, men när läget med stort L dyker upp så missar han.


David Bekcham blev i och med sitt inhopp den utespelare som har gjort flest landskamper -109 stycken – för England. Nu är det vissa som höjer rösterna för att rekordet inte borde räknas. I de senaste matcherna har det handlat om inhopp och man måste lägga ihop de senaste 5-7 inhoppen om man ska komma upp i 90 minuter, och därför är det inte ett ”riktigt” rekord enligt vissa.
What a load of bollocks, säger jag. Becks inser och accepterar sin roll i landslaget. Han vet att han i Capellos ögon just nu inte är en startspelare, men vill fortfarande desperat vara med i truppen, bidra med det han kan bidra med och försöka visa vad han går för när han får chansen. Den attityden gör bara att jag respekterar Becks ännu mer än en spelare som slutar när de inte längre platsar. Och självklart ska inhopp också räknas. Varför skulle det inte göra det? Det är ju ett störtlöjligt resonemang som bara bevisar att det fortfarande finns en del Beckham-hat där ute. En av dem som inte tycker att rekordet ska räknas är Peter Shilton, som är den ende som har gjort fler landskamper – 125 stycken – än Beckham. Den gode Shilton verkar vara sugen på att ha kvar rekordet, och det är väl ok. Men att argumentera för att inhopp inte ska räknas är ganska pinsamt, om ni frågar mig.


Jag frågade i lördags vad ni tror att Hargreaves skada har betytt för Uniteds säsong. Både kristoffer och Sadde har stundom saknat Hargo, och menade på att han hade varit en tillgång. Jag är nog benägen att hålla med. De flesta av Hargos egenskaper kan Sir Alex ersätta, men det är inte alla gånger han kan göra det med en enda spelare. Hargreaves är en riktigt bra bollvinnare och jobbar stenhårt samtidigt som han har en väldigt fin fot och är trygg i uppspelen. Båda de sidorna i en och samma spelare har saknats i vissa matcher, speciellt eftersom Scholes inte längre har 50 matcher på en säsong i kroppen. Men jag vet inte om det hade blivit så många poäng mer med Hargo på planen. De poäng som har tappats kan härledas till annat en hans skada. Möjligtvis hade han kunnat göra skillnad mot Liverpool, för i den matchen så förlorade Uniteds innermittfält matchen mot Liverpools dito på knock.


I övrigt från helgen....

...Wales åkte på en tung 2-0-förlust hemma mot Finland. Det var en grymt trevlig match att titta på, och även om Wales hade sina chanser så vann inte Finland orättvist. En av Finlands målskyttar var Jonathan Johansson. Ni vet förstås vem det är – Han lirade en massa år i Charton, och spelade sedan även i MFF i två säsonger. Nu för tiden återfinns han i Hibernian i skotska ligan. I Hibs så har Johansson valt att bara ha initialerna JJ bak på tröjan. Om inte det är humor, då vet jag inte vad som är det.

...Ballack gjorde ännu ett mål för Tyskland när de slog Lichtenstein med 4-0. 40 mål på 92 landskamper är det nu. Det är helt sanslöst för en mittfältare. Det placerar honom på en sjunde plats på listan över Tysklands bästa landslagsmålskyttar genom tiderna. Det placerar honom före spelare som Riedle, Matthäus och Bierhoff och han skuggar spelare som Klose, Klinsmann och Völler. Imponerande.

...Holland slog Skottland med 3-0 i en match där både Kuyt och van Persie blev målskyttar.

...Carlos Tevez nätade när Argentina slog Venezuela med 4-0 i Maradonas första taävlingsmatch som förbunskapten.

...Johnny Evans gjorde mål när han Nordirland slog Polen med 3-2. Den matchen innehöll också helgens strut. Celtics skicklige keeper Artur Boruc har inte direkt flyt med studsen.
Kolla på 3-1-målet här.

...Tottenhams Pavlyuchencko gjorde ett av målen i Rysslands 2-0-seger över Azerbajdzjan.

...Det började så för Irland hemma mot Bulgarien. Richard Dunne gjorde 1-0 redan i den första minuten, men med kvarten kvar så lyckades Kevin Kilbane göra självmål. Det var denna match som sabbade mitt Fredagstips denna vecka. Jag satte enkelkrysset på Sverige och tvåan på Finland, men spiken på Irland sprack alltså. Vi var många som var nära denna vecka, men Niklas klarade sig. Det fanns förslag om ett nytt tips redan på onsdag. Är det ett utbrett önskemål, och vill ni tippa på fredag också i så fall?


Jag satte mig ned igår för att kolla på när Ecuador välkomnade Brasilien till VM-kvalmatch hemma i huvudstaden Qutio. Jag hade inga direkta förhoppningar, utan jag tänkte att jag skulle kolla lite på de Premier League-spelare som faktiskt fanns i elvorna. Där fanns Antonio Valencia (Wigan), Segundo Castillo (Everton), och Man City-trion Felipe Caicedo, Elano och Robinho.

Men ganska snabbt glömde jag hålla fokus på dessa enskilda spelare, istället var jag fast i skådespelet som utspelade sig innan matchen, jag förundrades över hur Ecuador spelade ut brassarna, jag ryste av välbehag över publiken på Estadio Olímpico Atahualpa. Det var ett helt sanslöst tryck redan innan avspark. När nationalsången spelades så stod en av den spelarna och höll sin son i famnen. Alla människor, spelare, ledare, och åsskådare sjöng för full hals, och på innerplanen så stod Ecuadors populäre president Rafael Correa med landets flagga i handen och skrålade för full hals. När nationlhymnen klingade ut så gick president Correa runt nedanför läktaren och viftade med armarna, pratade högt för sig själv och med gester och mimik eldade han på publiken. Vi snackar om landets president nu. Jag vill se Reinfeldt axla den manteln den 6e juni mot Danmark hemma.

När det väl var dags för fotboll så kändes det som om de ecuadorianska spelarna var lika förtrollade som jag. De spelade som i trance och de brassarna hade inte en chans under de första 45 minuterna . I andra halvleken mattades matchen av och Brasilien tog ledningen med kvarten kvar, men Ecuador kvitterade i 88e minuten, och då var det jubel på läktarna, vill jag lova. Exuador förtjänade att vinna mathen, speciellt med tanke på första halvlek. De vann skotten med hela 23-8, men Inters Julio Cesar (en riktig världsmålvakt, i mina ögon) i Brasilens mål stod i vägen för nästan allt.

Jag tappade som sagt en del fokus på de spelarna jag hade tänkt hålla koll på, men jag fick se en trevlig fotbollsmatch med en helt underbar inramning. Jag kan inte minnas att jag har sett Ecuadors landslag spela VM-kvalmatch på hemmaplan tidigare, men från och med nu ska jag ta varje chans jag får.


Jag är tillbaka imorgon.

Av någon anledning så funkade inte gårdagens inlägg att kommentera. Jag är ledsen för det, men tyvärr kunde jag inte göra något åt problemet, utan felet ligger här hos domänen, (blogg.se) som inte är det mest bekymmersfria stället att blogga på, har jag upptäckt.

Avslutningen på dagens inlägg blir en recap från igår ifall det faktiskt fanns något värt att diskutera där så får det tas upp idag.


Nu vet jag inte ifall ni ville ha ett Fredagstips med landskamper, men jag hoppas det för här kommer ett:

Wales – Finland – X2.
Portugal – Sverige – X.
Holland – Skottland – 1.
Irland – Bulgarien – 1.
Spanien – Turkiet – 1.
Litauen – Frankrike – 2.

Det har ni kupongen tillika min rad. Jag har inte tagit med England då de inte spelar  tävlingsmatch. Första matchen som går av stapeln är den i Wales och den börjar 16.00. Bara så ni vet när ni måste vara färdigtippade.

Lägg up er rad, och glöm inte garderingen.




Jag tror att bloggen tar lite Rooney-paus i ett par dagar nu. Nästa gång jag skriver om honom hoppas jag att det handlar om strålande spel i de följande två landskamperna.


Hela Europa ska spela landskampsfotboll i helgen och kommande vecka. Det är U21-matcher, vänskapsmatcher och VM-kvalmatcher. Här har ni några landslagsmän som man sällan hör om, men som är hemmahörande i den engelska fotbollen:

Kaspar Gorkas.
Minns ni honom? Letten som lirat allsvenskt med Öster och Assyriska. Nu lirar han i QPR.

Franz Burgmeier.
Gör sin 50e landskamp för Lichtenstein på lördag. Till vardags hittar ni honom i Darlington som är ett mittenlag i League Two.

Marvin Emnes.
Kom till Middlesbrough inför den här säsongen. Kostade dryga tre miljoner pund. Någon succe har det inte blivit, men Emnes är väl tänkt som en framtidsman. Jag vet inte exakt vilka förväntningar som fanns på honom inför säsongen (Det vet kanske grahnen bättre?), men jag vet att han är med i den holländska U21-truppen.

Turkiet har Colin Kazim-Richards (Kazim Kazim) och Cypern vill inte vara sämre. De har också en engelskfödd kille i laget. Då snackar vi om Jason Demetriou från Leyton Orient. Demetriou är 21 år gammal och gjorde debut för landslaget i januari i år. Leyton Orient ligger för övrigt lite halvpyrt till i League One. Det är bara tre poäng mellan dem och nedflyttningsplats.


Några siffror...

...Michael Ballack gör sin 91a landskamp i helgen. På de 90 han har spelat än så länge har han gjort 39 mål. En sjukt hög siffra när man tänker på hur pass få mål den ändå blivit i Chelseatröjan.

...Fernando Torres gör, om han får spela, sin 60e landskamp imorgon.

...Sagna och Clichy räknas av nästan alla som några av Premier Leagues bästa ytterbackar. Sagna är 26 år gammal och Clichy är 23. Ändå har de, inför denna samling, inte mer än 8 landskamper tillsammans. Något märkligt, måste jag säga.

...Gary Naysmith antar jag att många minns? Han spenderade sju år i Everton och gjorde över 130 matcher för klubben. Nu finns han i Sheffield United. Spelar han för sitt Skottland på lördag så gör han sin 45e landskamp. Det skulle göra honom till truppens meste landslagsman. Skottland har en minst sagt oerfaren trupp. Bara sju spelare har 30 landskamper eller mer. Hela 12 spelare har under 10 landskamper. Jämfört exempelvis med Sverige. Det känns som om vi har den mest oerfarna truppen på hur längre som helst. Vi har faktiskt 10 spelare som har under 10 landskamper. Å andra sidan har vi också åtta stycken som har gjort över 50 landskamper. Skottland har noll.

...Man skulle kunna tänka att Ronaldo är kapten i Portugal främst för att han är den stora stjärnan. Men då tänker man kanske inte på att det faktiskt bara är en enda spelare i Porugals trupp som har gjort fler landskamper än Ronaldo. Simao står på 69 landskamper, men Ronaldo skuggar honom på 62. Med andra ord får man väl säga att Ronaldo är en ganska rutinerad spelare. Speciellt med tanke på att han nyss fyllde 24.


Så var det repris på gårdagen då. Jag länkar dit härifrån. Fanns det något där värt att nämna så kan ni kommentera det i dagens inlägg.


Jag tvivlar på att jag kommer att hinna skriva ett inlägg imorgon eftersom jag jobbar. I'll try.

Trevlig helg på er alla.

Men i VM-kval-matchen på onsdag mot Ukraina får väl ändå inte Heskey starta?
Och vad säger ni om mittfältet? Bra eller dåligt?


Rooney är lite av en ”crazy man”, enligt Capello. Det känns nog som om Capello tycker att Rooney är lite hetlevrad, även om hans kommentar var skämtsamt menad. Jag tror att Capello - när han såg bilderna från Craven Coattage i helgen - tyckte att Rooneys röda kort var onödigt. Men jag tror också att Capello vet att det är Rooneys ”crazy man”-takter som kan vinna matcher vissa gånger. Hans humör kan, när han balanserar det rätt, göra honom till en ännu bättre spelare. Dags för Rooney att börja lära sig att använda sitt humör till sin fördel, kanske?


Dags för en ny omröstning. Denna vecka vill jag veta hur ni tror att Capello skulle resonera ifall backbjässen Nemanja Vidic vore av engelsk härkomst. I mittlåset finns redan Ferdinand och Terry, och många skulle hävda att det är världens bästa mittbackspar på landslagsnivå. Skulle Vidic slå sig in där?

I omröstingen som låg uppe tills nu röstade ni om vem ni trodde skulle vinna FA-Cupen. Det blev stenhårt. Man U och Chelsea fick båda 25% av rösterna. Arsenal hamnade på 19%, och Everton fick 12%. De resterande 18% sa att de inte visste och inte heller brydde sig.


Imorgon är jag tillbaka. Jag får se ifall det blir något Fredagstips med lanskamper på kupongen.
Är det att önska?

Något intressant hände idag när jag surfade in på Skys hemsida. En rubrik löd ”Milan link flatters Clichy”. Jag läste rubriken och sedan tänkte jag ”Varför skulle han gå dit?”. Alltså, nu vet jag att Milan är en fin klubb, att de kan gå till Champions League nästa år, att de har ett antal klasspelare, och att de har historia och tradition som få klubbar kan mäta sig med, men ändå tänkte jag alltså så. Jag har aldrig i tanken viftat bort Milan på det sättet tidigare. Jag antar att det är bevis på hur fruktansvärt icke het Serie A känns just nu. Jag är oväntat ointresserad, och jag får också erkänna att jag har sämre koll än på längre. Ska jag idag välja mellan random Serie A-match eller random Bundesliga-match på TV så blir det Bundesliga. Vem hade trott det för fem år sedan?

Vad gällde själva rubriken var det inget att hänga upp sig på. Clichy menade att han är Arsenal hur trogen som helst, men att det är smickrande när andra stora lag anser att man är värd att följa.


Jag plockar upp en kommentar från gårdagens blogg:
Björn: ”Tre Evertonspelare i den engelska landslagstruppen! Det var väl inte igår om jag inte missat något.”

Det var sannerligen inte igår, och det är riktigt coolt och respektingivande. Nu snackar vi inte testmatcher här heller, utan tvättäkta tävlingslandskamper. Nu har inte jag koll på varje landslagssamling till varje kvalmatch, men senast det var mer än två Evertonspelare med i en mästerskapstrupp var till EM 1988. Då var det fyra Toffees med; Gary Stevens, Dave Watson, Trevor Steven och Peter Reid.


På tal om mästerskapstrupper ska ni få något att klura på. Vilka tre engelska spelare har under de senaste fem mästerskapen (VM 98, 02, 06 & EM 00, 02) representerat en utomengelsk klubb?

Inget wikipedia nu, folks.


Steven Gerrard har hintat lite om att han skulle gilla att även i landslaget åtnjuta den friheten och spela i den rollen han har i sitt klubblag. Signaturen Jax sa igår: ”Det är dags att England börjar bygga sin elva kring världens bästa spelare - Steven Gerrard”. Om Gerrard verkligen är nummer ett i världen går ju säkert att diskutera, men det viktiga här är: Ska England bygga ett lag och ett system som har till uppgift att få ut max av Gerrard? Vad säger ni?


Leeds ligger just nu femma i League One. Platserna 3-6 ger en play off-plats till The Championsship. Laget som just nu ligger sjua är Tranmere Rovers och de är tre poäng efter Leeds med en match mer spelad. Det ser alltså ganska bra ut för Leeds. Jag hoppas de kniper en kvalplats – Fler med mig som hyser de förhoppningarna?


Kan ni storyn om Rotherham United? Förra säsongen låg laget i toppen av League Two. Men laget hade ekonomiska bekymmer och blev ifråntagna tio poäng mitt under säsongen. Samtidigt dalade deras form och laget slutade på en nionde plats. Inför den här säsongen gick det mesta käpprätt åt hisingen. Bara tre dagar innan första ligamatchen var det osäkert ifall klubben skulle få deltaga i League Two denna säsong. Klubbens var på ruinens brant, de tvingades lämna sin hemmaarena Millmoor efter bråk med hyresvärden, de sålde sin träningsanläggning och fick hyra en träningsplan av Doncaster Rovers, och de blev ekonomiskt bestraffade för att de spelade sina hemmamatcher för långt utanför stadens gränser – De spelar nu på Don Valley Stadium i Sheffield. Laget fick till slut starta sin ligasäsong, men de fick göra det på 17 minuspoäng.

Just nu ligger laget på en 15e plats i League Two. 17 poäng upp till kvalplats, men framför allt 14 poäng ned till nedflyttningsstrecket. Inte så illa pinkat med tanke på att klubben saknar egen hemmaarena, egen träningsanläggning, har tomt i skattkistan och fick börja säsongen på 17 minuspoäng.

Alla ni Football Manager-nördar.... Vill ni ha en utmaning? Börja säsongen med Rotherham United se ifall ni kan göra det bättre än verkligheten....


Ni som har stenkoll på de lägre divionerna vet att de finns de som har det värre. Luton började sin League Two-säsong med 30 minuspoäng. Men så har de 15 poäng upp till säker mark också.


Det var allt för idag. Jag är tillbaka imorgon. Då blir det bland annat en omröstning som innefattar JohnTerry, Rio Ferdinand och Nemanja Vidic.

Ha det gott.

Den Engelska landslagstruppen som ska ta sig an matcherna mot Slovakien och Ukraina ser ut som följer:

Målvakter :
Ben Foster, Robert Green, David James.

Försvarare:
Leighton Baines, Ashley Cole, Rio Ferdinand, Phil Jagielka, Glen Johnson, Joleon Lescott, John Terry, Matthew Upson.

Mittfältare:
Gareth Barry, David Beckham, Michael Carrick, Stewart Downing, Steven Gerrard, Frank Lampard, Aaron Lennon, Shaun Wright-Phillips.

Anfallare:
Carlton Cole, Peter Crouch, Emile Heskey, Wayne Rooney.

Min elva:
                       Green
     Johnson Ferdinand Terry Cole
             Carrick Lampard
         Lennon Gerrard Downing
                      Rooney

Bara en anfallare? Nja. Gerrard är mer eller mindre släpande anfallare nu för tiden. I alla fall i majoriteten av de matcher han spelar riktigt, riktigt bra.

Svaga kanter? Ja, relativt faktiskt. Lennon är lite som en hund som bara kan ett trick (peta bollen, springa jättesnabbt-tricket) och han är inte en spelare som med internationella mått mätt är särskilt bred i sin kompetens. Downing är en bra spelare. För en mittenklubb.

Wright-Phillips istället för Lennon? Ja, de flesta gånger på tio så tycker jag nog det. Men Lennon har ändå fin form just nu.

Beckham? Är välkommen in om hans fot, hans rutin eller hans förmåga att ge lugn och balans till mittfältet behövs.

Coruch? Förste inhoppare om ett mål behövs. Byter i så fall med Lampard. Andre inhoppade på anfallssidan är väl ändå Cole, va?

Invändingar eller åsikter på detta?


I korthet idag:

Ledley King har lämnat landslagstruppen. Han är ska istället ägan sig åt rehab på Tottenhams träningsanläggning. Landslagsstaben och Tottenhamstaben hat tagit beslutet gemensamt.

Brad Friedel blev utvisad på Anfield i söndags, men nu blir hans avstängning upphävd. Jag kan tycka att det är fel. Egentligen ogillar jag en regel som bestraffar så hårt – straff, utvisning och avstängning – men så länge den regeln finns så ska den väl efterföljas? Så till vida man anser att utvisningen var korrekt, vill säga. Och det tycker jag nog att det var. Friedel kan nu medverka i nästa ligaomgång då Villa gästar Old Trafford, och han slapp också missa en ligamatch för första gången på ungefär 60 år. Friedel har just nu rekordet för antal raka ligamatcher spelare; 182 matcher.

Rooney fick rött kort i lördags och ”rantade” som nästan bara Rooney kan. Utskällningen han gav domaren ger ingen ytterligare avstängning. Rätt eller fel?

Sunderlands försvare George McCarthy fick precis som Friedel sin avstängning upphävd idag. McCarthy blev utvisad mot City i söndags, och det skulle han inte ha blivit.


Dagens Citat #1:
"The magic wand in our situation isn't sacking Gareth Southgate. I take on board the views of the fans because I care as much as they do. But if I was to sack Gareth Southgate at this stage, how would it help the situation?"
/ Steve Gibson, orförande Middlesbrough.

Jag håller med. Hade de velat ha förändringar borde de ha gjort det för ett anta månader sedan, att förvänta sig att någon ska kunna gå in och trolla med knäna nu är naivt. Jag, jag vet... Hodgson och Fulham förra säsongen. Men det var väl en ganska oväntad vändning, och sådant trolleri tillhör väl ändå inte valigheterna, va?

Dagens Citat #2:
 "I said if Ledley plays against Ukraine next Wednesday, there is no way he would be able to play for us the following Saturday. I explained that, but they have gone and picked him anyway. I can't see it myself, it's mad. It's pointless at best."
/ Harry Redknapp.

Happy Harry fick som han ville till slut....

Dagens Citat #3:
"We have eight games left and every one must be won and be treated as a cup final."
/ Rafa Benitez.

Det ska bli väldigt intressant att se ifall Rafa inte gör minsta tillstymmelse till att vila någon viktig spelare i någon av de resterande ligamatcherna.


Jag är tillbaka imorgon.

Jag borde vid det här laget ha lärt sig att kampen om ligatiteln är ett marathon och inte ett hundrameterslopp. Jag borde ha vetat bättre, eller i alla fall struntat i att öppna käften och kalla ligan avgjord. Well.... Jag är i gott sällskap. Många av er verkade också vara beredda att utse Man U till mästare för ett par veckor sedan. Men helt plötsligt så lever spänningen igen. För mig är det lika oväntat som det är trevligt. Och nej, så säger jag inte bara för att jag gillar Liverpool, utan mest för att det är kul med spänning. Jag hade inte tyckte att det hade varit exakt lika kul om det var Chelsea som hade knappat i sex pinnar på två veckor, men jag hade tyckt att det hade varit bra jäkla skoj det med.


Jag hade aldrig trott att Man U skulle åka på en sådan nit mot Fulham. Scholes röda kort och straffen förändrade matchbilden radikalt, men även innan det så var Fulham som hade på sig dirigentkavajen, och jag var näst intill chockad över det. Sir Alex hade släppt ut en hel del rutin, en och annan arbetsmyra och några riktiga nyckelpjäser på planen i Giggs, Scholes, Ferdinand, Park, Fletcher, Ronaldo och Rooney. Det var förstås ingen tillfällighet att Fergie valde sådana spelare. Rutin behövdes efter kollapsen på Old Trafford, arbetsmyror för att de mötte ett Fulham som tränas av Hodgson och nyckelpjäser för att det var en otroligt viktig match.

Skulle Man U mot förmodan tappa poäng så skulle det börja snackas. Är det något lag som är bra på att bounce back så är det nämligen United. Sir Alex sa efter matchen mot Liverpool att det viktigaste nu är att visar att vi kan ”respond”, och han tillade att det brukar de också göra. Han har så rätt i det. Man U har inte förlorat två raka ligamatcher på fyra år – Det är sanslöst. Det är också därför förlusten mot Fulham var så förvånande, och det är därför folk kommer att börja snacka nu.

Vad jag tror? Jag tror fortfarande att Man U vinner ligan. Landslagsuppehållet kommer lägligt för dem nu. Jag tror att Liverpool klarar av att vinna de flesta (kanske alla) av sina återstående matcher. Tar de 22 poäng av resterande 24 så hamnar de på 86 poäng och då blir det kamp in på upploppet.


Rooneys röda kort? Hur kan man påstå att det inte är en varning? Han beter sig som en barnunge, han jiddrar, visar missnöje, gnäller, viftar och sen slungar han bollen nedåt i planen (och mot domaren?) i vredesmod. Självklart förtjänade han ett gult kort för det.


Ronaldo hade också kunnat få ett rött. Tacklingen på Danny Murphy var i sig totalt vedervärdig, och utöver den tacklingen så gnällde han i 90 minuter. Det var tröttsamt att se.


I övrigt från helgen....

Portsmouth - Everton 2-1
Blackburn - West Ham 1-1
Fulham - Man U 2-0
Stoke - Middlesbrough 1-0
Tottenham - Chelsea 1-0
West Brom - Bolton 1-1
Newcastle - Arsenal 1-3
Wigan - Hull 1-0
Man City - Sunderland 1-0
Liverpool - Aston Villa 5-0

...Tunga, tunga poäng för Pompey.

…Newcastle kommer att få det väldigt jobbigt. Jag tvivlar faktiskt på att de klarar sig kvar. De hade kunnat ta ledningen i matchen mot Gunners. De har inte råd att missa en sådan straff som Martins missade i lördags.

...Men Arsenal vann rättvist. Det var länge sedan Gunners förlorade i ligan nu. Det ska man komma ihåg. Det är lätt att prata 0-0-matcher och att de tills nu har legat efter Aston Villa. Men de har alltså inte förlorat sedan i november i ligaspelet. Det kanske också förtjänar att nämnas.

...Och så var det Aston Villa då. Kan vi enas om att det nästan är omöjligt för dem att hamna fyra nu? Och kan vi vara överens om att det mycket har att göra med att deras trupp inte är bred nog?

...Tottenham ligger elva nu. Tio poäng från Europaplats är nog för mycket, men de har kvar att möta Everton, och man ska väl aldrig säga aldrig.

...Jag erkänner att jag höll på Stoke när de mötte Boro. Jag blev glad när de vann. Jag antar att det måste vara Britannia Stadium och stämningen där som jag gillar. För fotbollen är ganska bedrövlig, spelarna rätt så halvdana och taktiken långt ifrån vacker. Trots det så hoppas jag att de klarar sig kvar. Målet kom för överigt på ett Rory Delap-inkast. Hur många poäng har de där inkasten gett nu? Någon som har koll?

...Zoltan Geras mål var vackert.

...Gerrard har blivit säkerheten själv vid straffpunkten.

...West Brom och Boro tror jag åker ned. Ska vi säga att Hull och Newcastle gör upp om den tredje nedflyttningsplatsen?

...Sunderland åkte på ett rött kort mot City. Det kortet var hård dömt.

...Nigel Reo-Coker har fått spela högerback en hel del denna säsong. Gårdagens insats på Anfield visade väl med all önskvärd tydlighet att det inte är hans riktiga position?

...Vilken vecka och helg för alla Liverpoolfans. Rafa skrev på för fem nya år. United förlorade och den gamle hjälten Anfield-hjälten Danny Murphy var en av dem som målade mot dem. Everton förlorade med 2-1 mot Pompey och där gjorde Crouch båda målen. Chelsea förlorade (rättvist) på White Hart Lane, och själva så krossade de Villa med 5-0. Det fanns mycket att glädjas åt för den röda delen av Merseyside.

...City följde upp segern i straffdramat mot AaB med en seger mot Sunderland. Micha Richards gjorde sitt första mål på två år. En bra vecka för även de ljusblå.


Jag fick lite skit för min förmåga att uppdatera bloggen. Med viss rätt, får man väl säga. Jag gör mitt bästa, men jag måste även förtjäna mitt levebröd, och kvinnan jag lever med är inte riktigt lika fotbollsnördig som jag är. Inte ens i närheten, faktiskt. Men jag ska försöka bli bättre och blogga även på helgerna. Jag hoppas ni har överseende när jag inte hinner med. Välj att ha RSS på bloggen så ser ni när det kommer nya inlägg.

I'll be back. Imorgon.

Man City kom verkligen undan med ett nödrop igår i Danmark. De hade med sig en 2-0-ledning, och den såg ut att hålla när 80 minuter hade gått. Men se, en fotbollsmatch varar i 90 minuter, och vips så stod det 2-0 till AaB och 2-2 sammanlagt. Orättvist var det inte heller – AaB tryckte på för allt vad tyglarna höll i andra halvlek.

Till slut gick matchen till straffar, och City stod som segrare när den feta tanten hade tagit den sista tonen. På ett sätt lider jag med AaB och svenske tränaren Magnus Pehrson, men samtidigt är det lite kul att ett engelskt lag fortfarande är kvar i UEFA-Cupen. Nu har jag en extra god anledning att fortsätta följa den.


Liverpool ska anställa en sportchef som Benitez ska jobba tillsammans med när det kommer till värvningar. Det ska bli intressant att se vem det blir.


Sir Alex sa igår att han inte rankar Rafa Benitez som en av de tre bästa tränarna i Premier League. Jag utgår ifrån att han rankar sig själv relativt högt, men sedan nämner han Wenger, O'Neill och Moyes. Det är svårt att bortse från det Wenger har gjort, och det Moyes har gjort med Everton och deras material de senaste åren är remarkabelt. I Aston Villa pågår något slags O'Neillution och på Chelseabänken sitter den tillfällige(?) Hiddink som har ett CV som talar för sig själv. Fan vet om inte Sir Alex har en poäng..... Eller vad säger ni?

Missförstå mig rätt. Rafa är ett proffs och hans taktiska kunnande är det nog ingen som tvivlar på. Men allt går inte att mäta i titlar. Moyes har inte en enda titel med Everton, men jag har enorm respekt för den mannen. Man måste ju alltid ta med spelarmaterialet i beräkningen.

Säg så här.... Vem tror ni skulle göra bäst jobb i Manchester City?

Ponera att den ni väljer garanterat får fem år på sig, och uppenbarligen får han en hyfsad budget. Vem tror ni skulle nå bäst resultat?

Ferguson
Benitez
Wenger
Hiddink
O'Neill
Moyes

Tough choice, säger jag. Men jag drar nog till med Hiddink.


Michael Owen:
”Jag vet att folk kanske kommer skratta nu, men jag vet att jag egentligen inte är skadebenägen”

Den gode Owen har faktiskt helt rätt. Folk kommer att skratta.


Morgondagens Premier League-matcher:

Blackburn – West Ham.
Fulham – Man United.
Newcastle – Arsenal.
Portsmouth – Everton.
Stoke – Middlesbrough.
Tottenham – Chelsea.
West Brom – Bolton.

På önskemål så tänker jag denna vecka plocka med en Championship-match i vårt Fredagstips. Det betyder att jag helt godtyckligt plockar bort en av ovanstående matcher från vår kupong. Stoke – Boro kan tycka så tråkig att den inte borde få vara med på någon kupong. Men den matchen är så äckligt betydelsefull får båda lagen att den får vara kvar. Istället blir det West Brom-Bolton som får stryka på foten.

Den Coca Cola-match som föräras en medverkan i vårt Fredagstips blir Nottingham-Wolves.

Min rad ser ut som följer:

Blackburn – West Ham – X.
Fulham – Man United – X2.
Newcastle – Arsenal – 2.
Portsmouth – Everton – X.
Stoke – Middlesbrough – 1.
Tottenham – Chelsea – 2.
Nottingham-Wolves – 2.

West Ham är snäppet bättre som lag än Blackburn, men hemmaplan kan nog betyda en pinne för Big Sams mannar.

Jag garderar den här matchen av två anledningar. 1) Det finns en liten (den är verkligen liten) risk att några få spelare i Man U började fundera lite efter matchen mot Liverpool. 2) Fulham är verkligen inte så hopplösa, framför allt inte defensivt. Ändå har det fått dyngstryk av Man U två gånger denna säsong. Kommer de upp i sin maxnivå så är inte en pinne en utopi.

Newcastle är usla bakåt, Gunners är på frammarsch. I grunden är det klasskillnad mellan lagen. Jag tror på Arsenal.

Everton är ett bättre lag, men jag anser Portsmouth vara bättre en sin tabellposition, dessutom behöver Pompey poängen mer desperat än vad Everton gör. Delad pott låter bra.

Matchen på The Britt lär väl kanske inte bli någon fotbollsfest, men nog kan det bli dramatiskt alltid. Båda lagen är djupt indragna i bottenstriden, och båda lagen behöver desperat en seger. Hemmaplan för Stoke avgör.

Spurs har tagit sig i kragen på senare tid, och man har faktiskt inte förlorat på fem matcher. Segern senast mot Villa imponerade. Men Chelsea har imponerat ännu mer och har på senare år faktiskt haft lätt för just White Hart Lane. Kvalitetsskillnaden på lagen och det faktum att Essien är tillbaka gör också att jag tror på en bortaseger.

Nottingham-Wolves är ett möte som andas gamla goda tider. Båda lagen har haft storhetstider i den engelska fotbollen, men idag huserar de alltså i The Championship. Wolves parkerar överst i tabellen medan Forest ligger trea från slutet. Trots att Forest verkligen behöver poängen så tror jag att målglada Wolves blir för svåra.

Varsågoda att lägga upp er rad.


Så var det Champions League-lottningen också....

1. Villarreal – Arsenal.
2. Man United – Porto.
3. Liverpool – Chelsea.
4. Barcelona – Bayern München.

Spontant är jag besviken. För att vara kvartsfinaler i Champions League är det för många klara favoriter och alldeles för ointressanta matcher.

Villarreal – Arsenal känns inte som den roligaste matchserien i fotbollshistorien, och det är mest Villarreals ”fel”. De spelar en tight, försiktig och disciplinerad kontringsfotboll. Det positiva med det är att det inte passar Arsenal som hand i handske och att det därför kan bli ganska jämnt. Men visst håller jag Arsenal som favotiter sett över 180 minuter, inte minst nu när de får chansen att avsluta på hemmaplan.

Man United skulle kunna spela båda matcherna i Portugal, de skulle gå vidare ändå. Jag tror inte att Porto kommer ha en endaste liten chans.

Liverpool-Chelsea. Ja, det är ju ett hett möte, men jag är faktiskt nästan trött på dubbelmöten de två lagen emellan. Förra året blev det oväntat händelserikt, men det var ett undatag som bekräftade regeln. Räkna med en tighta och målsnåla tillställningar. Att tippa vilka som går vidare är nästan omöjligt. Jag vill nog påstå att det är en liten fördel Chelsea nu när de får avsluta på hemmaplan.

Barcelona får ses som ganska klara favoriter mot Bayern. Bayerns 12-1 mot Sporting imponerade förstås, och det är offensiven som är tyskarnas främsta vapen, men problemet är att ingen offensiv i världen är bättre än Barcas.

Lottningen är nu också indelad i halvor, vilket betyder att vinnaren i kvartsfinal 1 möter vinnaren i kvartsfinal 2, och vinnaren i kvartsfinal 3 möter vinnaren i kvartsfinal 4.


Det är bara gratulera alla Man United-fans. Vägen till finalen är nyasfalterad och sexfilig. Fergie har nu inga ursäkter att inte gå till final.

Jag har svårt att se hur det inte ska kunna bli en grym final. Jag är övertygad om att Man U går dit, men vilka de än får möta från den undre halvan så finns det mycket laddning. Tidernas prestigemöte med Liverpool? Chans för revansch för Bayern eller Chelsea? Drömfinal mot Barca? Jo, jag tackar jag....

Vad känner ni inför lottningen? Fler med mig som är besvikna? Någon som inte tror att Man U går till final?


Man City lottades i UEFA-Cupen mot tyska Hamburg.


Jag är tillbaka imorgon.

Trevlig helg på er alla.

Jag pratade igår om hur jag ser ned på de Aston Villa-fans som buade när laget mötte Spurs i söndags. Om de buade åt utbytte Gabby Agbonlahor, O'Neill eller laget spelar för mig inte så stor roll. De vände sig emot sina egna på ett eller annat sätt. Sedan när blev det okey? Sedan när är det en axelryckning? Sedan när började fotbollsbesökare och supportrar få för sig att man, bara för att man betalar en entrépeng, är i sin fulla rätt att gapa ut sitt missnöje, spy ut sitt hat, och på ett högljutt sätt vända sig emot det man påstår sig älska?

Jag vet inte exakt när det hände, men någonstans har det gått för snabbt, någonstans har fotbolls och supporterkulturen hamnat på villovägar.

Idag ska allt gå snabbt. Resultaten ska komma snabbt, spelare ska prestera från dag ett, tränare ska sätta prägel omgående, en klubb förväntas utvecklas och ta stora steg framåt för var säsong som går. Fan, till och med omställning från försvar till anfall ska gå med blixtens hastighet, annars är inte laget mycket att hänga i julgranen. Häri tror jag mycket av dilemmat ligger. Det är så satans mycket som går så snabbt framåt. Träningsmetoder, fotbollens globalisering med allt vad den innebär, pengarna blir hela tiden större och TV-produktionerna växer. Allting runt omkring fotbollen blir större och större. Men mitt i all det tar det fortfarande lika mycket tid att skapa en framgångsrikt fotbollslag eller att ingjuta en vinnarkultur i en klubb. Mitt i all hets med pengar, teknik (allt från domarheadset till bollar skapade i avancerade dataprogram), och ständig mediabevakning har fansen glömt bort vad tålamod innebär. Vissa verkar till och med ha glömt bort vad klubben de håller på står för.

Liverpool FC. En klubb uppbyggd på socialism och en en-för-alla-alla-för-en-känsla. Då. Idag står det män på The Kop och kallar en 22-årig landslagsbrasse med cirka 50 ligamatcher i bagaget för fitta. Innan matchen har börjat.

Liverpool är en klubb som vinner ligatitlar på löpande band. Då. Idag har man inte vunnit ligan på 19 år. Det tycks fansen ha glömt bort. Det finns en mentalitet bland klubbens fans som går ut på att man nästan har en gudomlig rätt att vinna titlar bara för att man heter Liverpool. Så när klubben kryssar hemma mot Fulham så buas det. När klubben hamnar tvåa eller trea i ligan så pratas det inte om vilka steg framåt man har tagit. Det pratas om hur äckligt det är att ligga efter Manchester United.

Jag inser förstås att alla fans vill att klubben man håller kär ska utvecklas och gå framåt. Men då måste man ju först börja med att definiera vad utveckling och att gå framåt innebär. För mig kan man gå framåt utan att vinna ett ligamästerskap. Man kan knappa in på den eller de klubbar som dominerat den inhemska ligan de senaste åren. För två säsonger sedan slutade Liverpool 21 poäng efter Man United, som vann ligan, och man förlorade fyra av sex möten mot de övriga tre topplagen. Förra säsongen hamnade Liverpool 11 poäng bakom vinnarna Man United och mot de övriga topplagen blev det två förluster på sex möten. Denna säsong är man just nu fyra poäng efter ligaledarna (som har en match mindre spelad), och man har vunnit fyra av fem möten med de övriga topplagen. Under de 29 omgångar som ligan pågått så har man legat etta eller eller tvåa i 25 av dem. Enligt min definition är det att utvecklas och gå framåt, och jag kan faktiskt inte förstå hur man kan motsäga sig det. Jag vill också påstå att om man ser en andra eller tredjeplats i Premier League som något halvdant så har man inte fattat hur bra ligan är, eller hur bra Manchester United, Chelsea och i viss mån Arsenal har varit och fortfarande är. Jag uppmanar inga Liverpoolfans att lägga sig ned och dö och konstatera att United är så bra att en andraplats är en makalös bedrift. Självklart ska klubben och fansen brinna av längtan efter att kämpa sig ikapp. Men man kanske inte ska glömma att stötta sitt lag på vägen dit, även om det inte går så snabbt som man skulle vilja.

Aston Villa. På några år så har Martin O'Neill byggt upp ett lag som är en tuff nöt för alla att knäcka. Steg för steg håller klubben på att lära sig vinna och att lära sig hålla över en hel serie. O'Neill har utvecklat spelare som Agbonlahor, Milner och Young. Han har fått en spelare som Barry att ta det sista steget som krävdes för att räknas som en absolut klasspelare i ligan. Spelare som Laursen och Petrov tycks att hittat ny motivation och vid en relativt hög ålder har de tagit ett steg framåt. O'Neill bygger sitt lag kring en engelsk kärna, en bedrift som många klubbar avundas. Underifrån kommer det en del unga lovande spelare. Den här säsongen har Villa visat att de verkligen är med och slåss om en plats i fotbollens finrum, Champions League – Och det trots att man spelar i världens bästa liga. Innan den här säsongen har Villa de fyra senaste åren hamnat 10, 16, 11, 6 i Premier League. Förra året slutade man på 60 poäng. Den här säsongen har man redan skrapat ihop 52 poäng, och man har under 12 raka omgångar huserat på en fjärdeplats eller bättre i ligan. Om inte det är steg i rätt riktning så vet jag faktiskt inte vad som är det. Villa har inte ligans bredaste trupp. Deras säsong började redan den 19e juli med Intertoto-Cupen. Nu börjar alla matcherna ta ut sin rätt på en del spelare, och laget är inne i en svacka. Vad händer då? Publiken buar. Jag kan inte förstå det. Än mindre kan jag förlika mig med det. Det har hänt så mycket i Villa på så pass kort tid att en liten svacka inte ska behöva framkalla sådant missnöje hos publiken.

Det var väldigt länge sedan som Villa var en riktigt storklubb. Hur kan folk då förvänta sig att de ska klara av att uppträda som en sådan i en handvändning?

Om jag hade varit tillsammans med en tjej som hade mått bra av att vara med i ”Du är vad du äter”, och hon sedan bestämmer sig för att köpa ett gymkort, och sedan flitigt nyttjar detta gymkort. Då borde jag väl ändå applådera henne för att hon går framåt (eller nedåt, hur man nu vill se det) och inte skälla på henne för att hon inte vinner Miss Hawiian Tropic. Eller?

Jag är smärtsamt medveten om hur frustrerande och hjärteskärande det kan vara att för sig själv predika tålamod. Men lika jobbigt som det är att veta att ens klubb är på efterkälken, lika hundra procentigt säker är jag på att saker och ting måste göras rätt. Man kan inte skippa ett steg eller två, eller välja genvägar till framgång. Fråga Leeds. Det måste göras metodiskt. Och att vinna är inte något man bara gör, det är något man måste lära sig. Vissa måste lära sig det för första gången, vissa måste lära sig att göra det igen. Vilket läger ens klubb tillhör, spelar mindre roll. Det viktiga är att man som supporter inser att så är fallet. Att man förstår att ens klubb genomgår en läroprocess. Under den processen har man självklart rätt att kritisera, man har rätt att ställa krav, och jag kommer aldrig påstå att man som supporter gör fel när man gör sin röst hörd ifall man tycker sig se tecken på att något är fel i ens klubb. Men när man kritiserar, ställer krav och höjer sin röst så bör man också sätta saker i kontext, man bör förstå sin nuvarande fotbollsomvärld och man bör skapa sig en sann bild om var klubben faktiskt står i dagsläget.

Väldigt många fans skulle må väldigt bra av att ha en mer rättkalibrerad självbild.


Arsenal vann som väntat mot Hull igår. Men en särskilt enkel resa blev det inte. Barmby gav Hull ledningen efter 13 minuter, och sedan dröjde det ända till den 74e minuten innan Van Persie kvitterade. Med sex minuter avgjorde Gallas på nick.

I mina ögon var det rätt givet att Gallas var offside när han gjorde segermålet. Och det var trist att matchen skulle avgöras så. Resultatet var utan tvekan rättvist, men jag hade hellre sett Gunners avgöra på ett mål som inte var offside. Och det borde de också ha gjort. Chanser saknade de inte.

Matchen fick en del efterspel också. Enligt Phil Brown ska Fabregas (som inte spelade, men som tog sig ned till planen efter slutsignal) ha spottat på Hulls assisterande tränare Brian Horton. Trist om det stämmer.

Har jag förstått det hela rätt så ska Wenger dessutom ha tågat rakt ned i omklädningsrummet och valt att inte ta Phil Brown i hand efter matchen. Ett patetiskt beteende, naturligtvis. Speciellt när man vunnit matchen. Jag vet inte ifall Wenger var sur över Hulls utrpräglade maskningstaktik, eller om det fanns något annat groll. Men när 90 minuter plus tillägg är till ända så ska man kunna vara så storsint att man tar motståndaren i hand. Mycket möjligt hade Brown också ett finger med i spelet här, och det är förstås lika löjligt av honom.

Jag har spelat en jäkla massa fotbollsmatcher i mitt liv. En enda gång vägrade jag tacka mina motstånade efter en match. Då var jag 13 år gammal, och jag fick en utskällning av min tränare som jag sent ska glömma.

Wenger är inte 13 år gammal, han är 59. Han är också tränare på absolut toppnivå. Vilket föredöme. Verkligen.

Just det, ja. Wenger ville naturligtvis inte tillstå att Gallas var offside när han nickade in segermålet. Arsenaltränaren sa så här efter matchen:
"The goalkeeper touches the ball, so he's not offside. For me, it is a goal because their goalkeeper deflected the ball."

Antingen så kan inte Wenger reglerna eller så snackar han bara en massa skit. Vilket som så gör han sig själv till åtlöje. Skrattretande.


Arsenal – Chelsea
Man U – Everton

Vilka semifinaler!


Ikväll har jag själv träningsmatch, och morgondagen lär innebära full rulle på jobbet. Jag ska jobba på att få upp ett inlägg även imorgon. Om inte så räknar jag med att ni håller debatten levande. Det borde finnas en del att säga om dagens inlägg, och det hoppas jag också att ni gör.

Igår tog West Ham emot West Brom på Upton Park. Det var en intetsägande tillställning som slutade 0-0. På förhand jag nog trott att Hammers skulle knipa alla poängen, men så blev alltså inte fallet, och lika bra var väl det – Det hade nämligen varit tämligen oförtjänt.

Svenske mittbacken Jonas Olsson gjorde comeback efter en tids skada, och han var av de bästa spelarna på planen. Olsson är helt given i West Brom, och är man given i ett Premier League-lag så bör man i mina ögon vara aktuell för landslaget.

Matthew Upson bars ut på bår i andra halvlek, och även om Upson inte vred sig i smärtor så var det tydligt att han absolut inte kunde spela vidare. Klart oroande för West Ham.

Den ugandafödde tysken Savio kom till West Ham i januari för hela £9M, och han spelade från start igår. Han var inte på något sätt dålig, men det finns en del kvar att bevisa. Det finns helt klart en del talang i ynglingen, och det är fortfarande tidiga dagar i Savios West Ham-karriär. Men att lägga ut så pass mycket pengar på ett så oprövat kort känns verkligen som en chansning. Det känns också ganska otypiskt West Ham. Jag trodde att Newcastle hade ensamrätt på att slänga ut stora summor pengar på mer eller mindre okända spelare.


Att Alan Pardew är en halvdan tränare visste vi ju allihopa. Vad som kanske inte var lika känt är att han tydligen gillar att prata första och tänka sen. I söndags satt Pardew i BBC-studion och jämförde en Michael Essien-tackling med en våldtäkt.

Pardew har nu bett om ursäkt via BBC.


Jag tycker att det är rent ut sagt för jävligt att Villafansen buade när Gabby Agbonlahor blev utbytt i matchen mot Spurs i söndags. Om de buade åt honom och hans svaga form på senare tid, eller om de buade åt hela laget för att de låg under, och höll på att förlora mot Spurs, spelar ingen roll - Båda alternativen är lika illa. Sammantaget gör både Gabby och Villa en makalöst bra säsong. Gabby finns med i skytteligatoppen och Villa finns med i tabelltoppen och i jakten på en Champions Leagueplats. Hur många hade trott det innan säsongen? Hur det än slutar för Villa så ska laget ha allt beröm i världen för att de har varit med och rört om i grytan. Är det några som borde kunna fatta det är det väl deras hemmapublik? Sorgligt.


Tevezaffären ser ut att ha kommit till ett slut. West Ham är dömda att betala £15M över fem år till Sheffield United eftersom West Ham förra året klarade sig kvar på Blades bekostnad, och det har sedan visat sig att Carlos Tevez, som var en stor orsak till att West Ham säkrade kontraktet, egentligen inte skulle ha fått spela de avslutande matcherna. £15M är visserligen en stor summa pengar. Men hur sätter man ett pris på en orättmätig nedflyttning? Jag tror nog att Sheffield United och deras fans hellre hade sett sitt lag i Premier League i detta nu än att få en summan av en halv Berbatov och kanske bli kvar i The Championship.


På tal om The Championship. Så här ser tabelltoppen ut just nu:

1. Wolves - 39 +23 74p.
2. Birmingham - 39 +14 71p.
3.Reading - 37 +29 64p.
4.Sheffield U - 38 +18 63p.
5.Burnley - 38 +7 61p.
6.Cardiff - 36 +17 60p.
7.Preston - 39 +3 60p.
8.Bristol City - 39 +7 58p.
9.Swansea City - 38 +12 57p.
10.Ipswich Town - 38 +8 54p.

Två direktplatser till Premier League, och fyra kvalplatser. Det ser onekligen ut att kunna bli tätt och hårt om kvalplatserna. Det är inte utan att man kanske unnar Sheffield U att gå upp, med tanke på att West Ham, som klarade sig kvar förra säsongen på deras bekostnad, inte skulle fått ha Tevez på planen när i de sista matcherna - Och det var ju faktiskt Tevez som nästan egenhanda räddade kvar Hammers.

Om Stoke åker ur och Blades går upp... Köper Blades tillbaka Beattie då?

Tänk förresten om både Cardiff och Swansea kniper en play off-plats, och lottas mot varandra i kvalet upp. Då blir det åka av, det vill jag lova....

Vet ni vem Paul McKenna är? Han är 31 år gammal och lagkapten i Preston North End. Han kom till klubben som 12-åring och har aldrig spelat för en annan klubb. Vid det här laget har han spelat över 450 matcher för Preston. Man får förmoda att han skulle vara rätt sugen på en säsong i Premier League.


Arsenal-Hull i FA-Cup-kvartsfinal ikväll. Sorry, alla Gunnersfans, men jag kan inte låta bli att hålla en tumme för Hull ikväll. Hela deras säsong har fängslat mig, och jag skulle unna dem en cupframgång. Men självklart gäller Arsenal om stora favoriter. Jag tror de vinner med två-tre mål.


Jag hoppas på att kunna författa ett nytt inlägg imorgon. Om inte annat så ett litet kort sådant. 

Det blev en händelserik helg. Till en början med var jag tvungen att jobba igår. Där av bristen på inlägg. Jag tänker ta igen det nu.

För det första tycker jag att det är lite skoj att spänningen i ligan fortfarande lever. Spänningen behöver visserligen hjärt och lungmaskin, respirator och den ligger fortfarande på intensiven, men den lever.


Jag tror att väldigt mycket handlar om hur Man United reagerar nu. Vinner de nästa match så är de tillbaka på banan, och lördagens förlust betyder då inte mer än tre tappade poäng. Men skulle Man U tappa poäng mot Fulham (ett Fulham som de på senare tid nästan har gjort vana av att lite nonchalant förnedra) så kan det mycket väl hända något med spelarna och deras psyken. Man United har de mest rutinerade spelarna, de har den bredaste truppen, den slugaste tränaren, de största framgångarna i modern tid. Men det är trots alls människor vi pratar om. Till och med Vidic är människa har det visat sig. Få människor, inte ens smarta, rutinerade eller framgångsrika sådana, kan helt undvika att tänka. Och självklart finns det en liten risk för att ett antal Unitedspelare börjar tänka ifall de tappar poäng mot Fulham. Men som ni hör.... Det är en del ifs and buts.

Jag förstår att Liverpoolfansen är överlyckliga över segern, det har de förstås all rätt att vara. Men United är fortfarande solklara favoriter till att vinna ligan. Det går ju liksom inte att påstå något annat.


På tal om favoritskap.
Jag vet inte hur många av er som faktiskt har haft Aston Villa som favoriter till en Champions League-plats de senaste veckorna/månaderna. Det är säkert några av er i alla fall. Men ni får nog revidera nu. Villas långa säsong börjar ta ut sin rätt, och de spelar faktiskt sämre fotboll än tidigare. Samtidigt börjar Arsenal få tillbaka spelare från skada, och de spelar faktiskt bättre fotboll än tidigare. Nog ligger väl Gunners i vinnarhålet för att fjärdeplatsen nu?


Hur känns det förresten för Arsenalfansen att behöva skicka ett uppriktigt tack åt Tottenham-håll? Nu är det väl kanske inte säkert att denna omgång blir helt avgörande för utgången om hur Champions League-biljetterna ska fördelas. Men nog har Spurs gett Gunners en hjälpande hand i alla fall.


Arshavin. Kul för honom.


Har ni inte sett Morten Gamst Pedersens patetiska försök till filmning så kan ni klicka här.


Det var ganska absurt att Chelsea vann med 1-0 mot Man City. Och det absurda ligger förstås i att det inte blev 2,3 eller 4-0. Hade Man City bollen ens? De hade ju knappt en femminutersperiod där de styrde eller var det lag som hade kontrollen. Chelsea borde ha gjort fler mål på de chanser som skapades, och de borde ha skapat fler chanser när de hade så mycket boll.

Men de vann, och Hiddinks ligafacit förblir perfekt i minst en vecka till.


Det var intressant att se Essien som mer av en offensiv dynamo än en defensiv dito. Mannen håller så hög klass att han förstås klarar av båda rollerna. Men vill man ha ut absolut max av honom anser jag att man ska spela honom i den defensiva rollen.


Boltons prestation hemma mot ett formsvagt Fulham var direkt pinsam. Jag måste säga att jag aldrig har hyst någon direkt kärlek för laget Bolton. Och sedan Kevin Nolan lämnade hyser jag absolut noll kärlek för dem. Det är ett lag befriat från glamour, de spelar en direkt tråkig fotboll och de har ett av ligans sämsta publiksnitt. Om jag egenhändigt fick bestämma så skulle jag skicka ned Bolton i The Championship illa kvickt.


Evertons seger hemma mot Stoke var helt programenlig. Inte mycket att orda om. Fellainis frisyrbyte var den enda skrällen som kom i samband med den matchen.


Hull vann inte mot Newcatsle, och Newcatsle vann inte mot Hull. Med tanke på hur mycket de båda lagen behöver vinna just nu så har jag svårt att tro att någon med Hull eller Newcatsle-sympatier egentligen är nöjd med den utgången


Vore jag tipsexpert så skulle jag drömma mardrömmar om både Sunderland och Wigan. Det är rent av omöjligt att veta var man har dem. Inför matchen på Stadium of light så anade man stigande form hos Sunderland, och Wigan har varit rent usla hela 2009. Självklart gick Wigan då och vann. Det borde man ju förstås ha räknat ut med armbågen.


På tal om tips så var jag sekunder ifrån att få rätt i mitt skrälltips på Riverside. Men Marlon King kvitterade för Boro precis i slutskedet av matchen och inget av lagen tycks kunna ge sig själv en andningspaus.


Det finns en längre text om Liverpool seger över Man U här.


Sir Alex förvånar mig lite genom att komma med två riktigt löjliga uttalanden efter lördagens förlust. För det första känns det fjantigt att påstå att det bästa laget för dagen inte vann. Hur kan någon människa ens komma på tanken att påstå att Man United var det bästa laget för dagen? Liverpool var inte makalösa offensivt, där handlade det mer om effektivitet. Men senast jag kollade så var även defensiven en del av fotbollen och där var ju Liverpool absolut överlägsna. United hade en riktigt dålig dag på jobbet defensivt, medan gästernas försvarsarbetet var nära perfektion.

Sir Alex andra uttalande handlade om spelschemat. Det är en bortförklaring som jag är spytrött på. Vem som kommer med den struntar jag i, det är alltid lika löjligt. Ok, så Liverpool fick 24 timmar mer att förbereda sig på. Det kan säkert göra lite skillnad. Men för mig handlar det om att uppskatta läget. Det är en förmån att vara vidare i Champions League, att spela många matcher på en säsong, att ha många spelare som platsar i sina respektive landslag. Jag tvivlar på att någon av topptränarna skulle vilja byta. Knip käft, ta ut ett lag och spela fotboll, säger jag. Det är ett jäkla jidder om spelschemat. Varför inte försöka uppskatta det faktum att man tränar ett lag som är med och slåss på flera fronter? Tight spelschema är ett lyxproblem, så sluta gnäll!

Och nej. Det gäller absolut inte bara Sir Alex, men det var han som kom med detta gnälla just denna gång. Jag trodde dessutom att han, när hans lag fortfarande leder ligan och går en spännande vår till mötes, skulle vara lite större än så.


För övrigt var det helt rätt att Vidic fick rött kort direkt, och inte ett till gult och sedan rött. Steven Gerrard hade solklart varit igenom ifall inte Vidic dragit ned honom. Han kommer nu bli avstängd i två matcher. Ett för det röda kortet, och ett för att detta var hans andra utvisning denna säsong (båda har kommit mot Liverpool). Att han inte får tre matcher är också helt rätt. Tre matchers avstängning ska endast delas ut ifall utvisningen gavs för så kallat violent conduct. Lika rätt med två matchers avstängning som det var att ge honom det röda direkt, med andra ord. För en gångs skull: Bra jobbat, FA.

För övrigt var domare Wiley lysande på Old Trafford i lördags. Gjorde han ens ett enda fel?


När jag kollade på tabellen i morse så tänkte jag att för att med tanke på att vi lever i en föränderlig värld så förändras vissa saker oväntat lite. Sedan surfade jag runt på min favoritsajter, och när jag kom den den eminente Jonas Dahlquist och hans blogg så såg jag att han hade tänkt på ungefär samma sak. Han sammanfattar det väldigt väl i sitt senaste inlägg. Klicka här.


Det är inte lätt att få in full pott i vårt Fredagstips, det är ett som är säkert. Inte heller denna vecka fanns det någon med alla rätt.


Det var allt för idag. De närmsta dagarna komemr präglas av en hel del jobb. Men jag hoppas hinna med lite kortare inlägg. Bloggen kommer inte stå tom, men kanske blir inläggen upplagda mer på eftermiddagen/kvällen.

Igår höjde jag Wayne Rooney till skyarna som fotbollsspelare, och jag menade verkligen vartenda ord. Jag sa också att jag ibland har svårt för hans attityd, och även där så menar jag det jag sa.

Inför morgondagens match mot Liverpool så har Rooney påpekat att han i hela sin uppväxt har hatat Liverpool, och att det inte har förändrats. Ibland undrar jag ifall Rooney har glömt bort i vilken stad han är uppväxt. Fråga vilken Liverpoolbo som helst och han kommer att säga att han är scouse first, english second. Och är man uppväxt i Liverpool så lär man sig inte direkt att älska staden fem mil öster ut. Det finns en stark lojalitet och en känsla av sammhörighet som förenar Liverpoolinvånarna, och de är fruktansvärt stolta av sig. Sedan kan man tycka vad man vill om det, men så ligger det till. Rivaliteten mellan städerna Liverpool och Manchester är större, och av en helt annan karaktär, än rivaliteten mellan Liverpool och Everton. Det går inte att förneka, det är bara så det är. Merseysidederbyt är visserligen inte ”the friendly derby” i lika stor utsträckning idag som det en gång var, men de flesta evertonians och liverpudlians skulle inte beskriva relationen till varandra som kall och hatisk. Hela staden är full av familjer med en uppblandade lagtillhörigheter. Därför kan jag inte förstå Rooneys behov av att uttrycka sitt stora hat gentemot Liverpool. Jag kan heller inte begripa varför han tidigare denna säsong valde att kyssa Unitedemblemet på Goodison Park. För mig är det ovärdigt. Jag tvivlar inte en sekund på att Wayne Rooney har hittat en stor kärlek i Manchester United, och jag respekterar det till fullo. Jag kan till och med tycka att det är lite häftigt, det är ett bevis på vilken föränderlig varelse människan är. Men för mig förklarar det inte varför han är så mån om att uttrycka sitt hat mot Liverpool, eller varför han måste håna sina gamla hemmapublik.

I mina ögon så är Rooney en stor fotbollsspelare, men en liten människa.


Självinsikt är vackert. Milanmittfältaren Seedorf om den engelska dominansen i Champions League:
”Pengar är en del av det, och det gör självklart skillnad, men det måste också finnas rum för självkritik. I slutändan så handlar det om management och att bygga på rätt sätt. Där ligger vi efter i Italien. Engelska lag har en bättre struktur i sin lag. Pengar är viktigt, men det är inte allt.”

Jag håller med till fullo. Italienska lag har exempelvis alltid varit kända för sin taktiska smartness. Idag finns det inte ett enda italienskt topplag som är taktiskt bättre än ett engelskt dito. Och hur många tränare i Serie A skulle nämnas som ett hett alternativ ifall ett av de bättre lagen i Premier League skulle byta tränare? En enda, vad jag kan komma på.


Manchester City vann igår över Aab med 2-0 i UEFA-Cupen. Jag såg inte matchen, men ska jag gå på vad jag har läst så var City både en och två klasser bättre, och de kunde ha vunnit med betydligt större marginal. Målen gjordes av Felipe Caicedo och Shaun Wright-Phillips.

City of Manchester Stadium har en publikkapacitet på 47.726. Igår var det 24.596 på plats och såg matchen. Det är förstås en pinsamt dålig publiksiffra. Om City inte gör bort sig i Danmark så kommer de gå till en kvartsfinal i en Europacup för första gången på 30 år. Det borde väl ändå betyda något? Förhoppningsvis dyker det upp mer folk i den stundande kvartsfinalen – För en sådan ska väl City nå nu, va?

Om någon av er läsare såg matchen så får ni gärna berätta liter mer ingående om hur det såg ut.


Sju ligamatcher imorgon. En av dem sticker förstås ut ur mängden. Men mer om det om ett tag.

Först blir det Fredagstips. Raden, mitt tips och mina tankar inför matcherna ser ut som följer:

Man Utd – Liverpool – 1X.
Arsenal – Blackburn – X.
Bolton – Fulham – 1.
Everton – Stoke – 1.
Hull City – Newcastle – X.
Middlesbrough – Portsmouth – 2.
Sunderland - Wigan Athletic – 1.

Arsenal hade i veckan en rejäl urladdning såväl mentalt som fysiskt. Jag tror att de får en liten Champions League-reaktion och tappar poäng hemma mot ett Blackburn som imponerade i onsdags när de tog tre poäng borta mot Fulham.

Vanligtvis brukar jag inte sätta stor tillit till Bolton. Men de har tre raka vinster på hemmaplan, och Fulham har dålig form. Londonlaget har bara en seger på de senaste sex ligamatcherna, och den kom mot jumbon West Brom. Jag gillar faktiskt den här ettan på Bolton.

Stoke visade styrka när de slog Bolton med 2-0 för två veckor sedan. Men varje gång Stoke visar styrka så är det hemma på Britannia Stadium. Deras bortafacit är ligans sämsta. Dessutom möter de imorgon ett lag som faktiskt tillhör toppskiktet i ligan. Jag tror stenhårt på Everton här.

Är det kanske ligans två mest oberäkneliga lag som drabbar samman på KC Stadium imorgon? I höstas visste man precis var man hade Hull, de skrällde på löpande band. På senare tid har de visat upp en bedrövlig form, men så gick de och vann mot Fulham senast. Newcastle vet man aldrig var man har. Hade det varit styrktipset hade jag helgarderat, nu får det bli ett chansartat ensamt kryss. För övrigt tror jag att det kan bli en riktigt rolig match, inget av lagen vet hur man försvarar sig. Hull har släppt in två mål eller mer 15 gånger denna säsong, och Newcastle har släppt in två mål eller mer 17 gånger. Dessutom tillhör båda lagen över halvan av tabellen vad gäller antal gjorda mål. Det kan mycket väl bli målkalas, och det stör mig att matchen inte direktsänds på Canal +.

Jag chansar på att veckans skräll tar plats på Riversside. Eller ja... Någon jätteskräll skulle det väl kanske inte vara, men Boro är i grunden ett ganska bra hemmalag, och Pompey har ju inte direkt rosat marknaden. Men jag tycker mig ha anat mer självförtroende och lite uppåtgående form hos sydkustlaget sedan Adams fick gå, och när Boro har en dålig dag så är de verkligen hopplösa. Jag chansar på att de har en sådan imorgon.

Wigan har bara vunnit en enda match under 2009, och de har inte mäktat med mer än tre ligamål. Det är faktiskt riktigt illa. Nu är ju inte Sunderland ligans bästa lag, och inte det mest jämna heller, för den delen. Men det skiljer faktiskt inte mer än tre poäng mellan lagen, och jag tror att hemmaplan avgör det här mötet till Sunderlands fördel.


Nu är det er tur att göra en rad. Och berätta gärna varför ni tippar som ni tippar.


Så var det Manchester United – Liverpool också.

Det går ju inte att bortse från att det här mötet är hyfsat laddat. Förutom rivaliteten mellan lagen så kan Man U en gång för alla hänga av Liverpool i kampen om ligatiteln. Personligen så anser jag att Man United mer eller mindre redan har avgjort ligan, men spelarna i Liverpool har förstås en förbannad skyldighet att inte släppa hoppet, och de vet att de absolut måste ta tre poäng imorgon. Det gör matchen väldigt intressant. Det är inte så ofta som Liverpool åker till Old Trafford med en inställning som säger att en poäng är ett misslyckande. Och det är inte så ofta som Man United skulle vara riktigt nöjda med en poäng när Liverpool kommer på besök. Men denna gång skulle de garanterat vara det. Van der Sar sa det själv i veckan, att en poäng vore bra för Man U, men ett misslyckande för Liverpool. Det bådar ju i alla fall inte för ett överförsiktigt eller tokdefensivt Liverpool. Och Man United spelar aldrig överförsiktigt eller tokdefensivt, det ligger inte för dem. Allra minst på hemmaplan.

Jag förväntar mig en bra fotbollsmatch, och en matchbild som inte är lika tillknäppt som det ofta är när dessa två möts. Det borde dessutom vara två lag fulla av självförtroende efter veckans Champions League-avcemang. Lägg där till att båda lagen har en del spelare som på senare tid har visat riktigt fin form. Uniteds offensiva kvartett Giggs, Rooney Ronaldo och Berbatov har på senare tid visat upp ett otroligt fint spel. Dessa fyra ger verkligen alla lag huvudvärk. Lyckas man neutralisera den ena eller den andra så får den tredje eller den fjärde för mycket yta. I Liverpool är Torres, Gerrard och Mascherano alla på väg mot den absoluta storformen. Alla tre var briljanta mot Real Madrid i tisdags, och spelar de likadant imorgon så kommer de ge United bekymmer.

United får gälla som favoriter, dels tack vare sin sanslösa form (de har elva raka segrar i ligan) och dels för att de helt enkelt har ett något bättre lag. Men jag garderar med kryss eftersom jag tror att vi kommer att få se ett galet taggat Liverpool, och för att oavgjort som sagt är ett bra resultat för United.


Det var allt för idag. Det mesta pekar på en bloggfri lördag. En heldag på puben och fest på kvällen är vad som vankas. Lyckas jag trycka in ett litet inlägg så är det en bonus. Annars är jag med stor sannolikhet tillbaka på söndag.

Trevlig helg på er alla.

Polisen utreder en anmälan mot Jose Mourinho som rör ringa misshandel. Intertränaren ska enligt anmälan ha klippt till ett Unitedfan utanför Old Trafford. Nu vet vi inte om det är sant, och om Mourinho i så fall agerade befogat eller i självförsvar. Men om han nu vill, och det har det ju rapporterats om att han kanske vill, ta över United någon dag så kanske han inte ska gå runt och knacka deras fans utanför deras hemmaarena.

Hur ställer sig förresten Unitedfansen till tanken på Mourinho som efterträdare till Sir Alex?


Man City – Ålborg ikväll. Danskarna har ju gjort succe under svenske tränaren Magnus Pehrsson. De slog spanska ut Deportivo La Coruna med sammanlagt 6-1. Vi får väl se ifall de kan överraska City ikväll. Jag tror i alla fall att Hughes mannar gör klokast i att inte underskatta kvällens motstånd. Men City verkar satsa på att gå riktigt långt i UEFA-Cupen, så självklart är de favoriter.


Gårdagens rebus var David Beckham. Det kunde Raumish, DB10, joe, Linhem och någon som förblev anonym. Det var uppenbarligen en för enkel rebus.

Huvudstadsfödd = Becks är född i London.
Blodsband till storstadsghetto = En av Becks söner heter Brooklyn.
Han har spelar i de största ligorna (England, Spanien och Italien), och hans finess på huvudet syftar på de 176 olika frisyrerna Becks har haft genom åren. Att han har straffats mot samma lag som han har straffat handlar om två VM-matcher mot Argentina. 98 blev han utvisad mot Argentina, och 02 satte han en straff mot dem i gruppspelet.


Jag har precis bokat en resa till Rom. Min sambo Helena fyller 30 i maj, och hon har inte varit i Rom trots att det är ett drömresemål för henne. Jag är inte sämre än att jag vill ta med henne till den eviga staden. Jag är heller inte dummare än att jag ser till att vara där när Champions Leaguefinalen ska spelas. Vi kommer dit den 25e och åker hem den 29e. Den 27e spelas finalen.
Och nej.... hon läser inte den här bloggen.


Men egna lilla personliga hetsjakt på de många halvdana eller usla kommentatorerna i detta land går vidare. Och det är också vad denna veckas omröstning handlar om. Jag ville veta vem ni tycker är den allra sämsta fotbollskommentatorn. Känner ni absolut att något alternativ saknas, så ropa till.


Förra veckans omröstning handlade om Premier Leagues bästa målvakt. Reina vann. Men han vann med oresonligt mycket (51%), så nu får jag nog börja göra omröstningar som inte involverar Liverpoolspelare. Efter Reina var det hårfint mellan Given och Van der Sar. Given knep till slut andraplatsen med 17% av rösterna, medan Van der Sar fick 16%. Coolt att Given slog Van der Sar, om än knappt. Cech kom trea med 10% och det tycker jag att det bekräftar min tes om att Cech varit lite extra skakig i år. 6% av er tyckte att någon annan än dessa fyra är ligans bästa målvakt. Det skulle vara intressant att höra någon av dessa personer berätta vem det skulle vara.


Dagens Off topic.
Jag är redan spytrött på den kungliga förlovningen. Jag undrar vad jag kommer känna när bröllopet faktiskt närmar sig. Hemska tanke.


Jag är tillbaka imorgon med ett Fredagstips och en i övrigt blandad kompott.

Den engelska dominansen i Champions League fortsätter. Eller ja... Så värst många engelska spelare är det väl egentligen inte tal om. Men fyra engelska lag är kvar, och det är nog så imponerande, och självklart ger det Premier League en kvalitetsstämpel som ingen annan liga kan mäta sig med. Världens bästa klubblag finns just nu i England. Simple as that.

På ett sätt kan jag tycka att det är lite trist. Jag är inte en av dem som benhårt sitter och hejar på Premier League i Champions League. Jag tycker väldigt mycket om att lära känna nya bekantskaper, och chansen att riktigt väl lära känna spelare utanför England minskar när lagen från de andra länderna åker ut i ett tidigt skede. Dessutom har jag, som många andra, en förkärlek för underdogs. Det hade inte gjort mig något alls ifall Juventus hade lyckats rå på Chelsea, eller om ett skadedrabbat Roma hade gett Arsenal respass. Inte för att jag ogillar Chelsea eller Gunners, jag hyser inget agg alls gentemot dem, men för att överraskningar alltid är trevliga. Men nu är det som det är. England regerar, och det är bara att lyfta på hatten för alla de engelska lagen.


I Rom hade det kunnat gå hur som helst. Arsenal imponerande inte nämnvärt, men det gjorde inte Roma heller. Med tanke på att Arsenal dominerade så pass mycket hemma i London så tycker jag att de förtjänade att gå vidare. Roma var inte i närheten av att dominera Arsenal i Rom lika mycket som Arsenal dominerade Roma i London. Kort och gott: Sett över 180 minuter så vann rätt lag. Men jag hade förväntat mig mer av Arsenal. Inte minst med tanke på hur matchen utvecklade sig. Roma hade ju knappt en enda ordinarie försvarare på planen när Juan gick ut skadad. Jag förväntar mig att Arsenal med spelare som Walcott, Van Persie, Eduardo och Nasri ska kunna sätta ett mittbackspar bestående av Diamoutene och Riise på hårdare prov än vad de gjorde.

Å andra sidan var Riise ett monster igår. Som mittback! Vem hade kunnat tro det. Jag vet inte om jag under hans sju år i Liverpool någon gång sett honom så bra som han var igår. Jag blev faktiskt glad över det. Många Liverpoolfans verkar välja att komma ihåg Riise för hans ödesdigra självmål mot Chelsea i fjolårets Champions League. Då gav han ändå sju år till klubben, han slet alltid, spelade med hjärta och gnällde sällan eller aldrig i pressen när han stod utanför laget. Jag tycker att man ska minnas sådant. Jag unnar Riise allt gott, och därför var det kul att se honom så bra igår. Han var bäst på planen. Men det slutade inte särskilt gott för Riise och hans Roma eftersom Arsenal vann. Jag kände lite för Riise och min personliga favorit Totti, men mer än så var det inte. Arsenal vann som sagt rättvist, och dessutom hade jag inte jublat över att se ett så halvdant gäng som Roma i en kvartsfinal i Champions League. Ur den aspekten föredrar jag Arsenal.


Dock hade jag inte haft något emot att se Inter vidare i turneringen. De saknar visserligen dynamik på mittfältet, och de har svårt att hota i djupled, men jag tycker nog att de rent kvalitetsmässigt håller den nivå som krävs för kvartsfinalspel. Jag tycker till och med att de var rätt bra stundtals på Old Trafford igår. Problemet för dem var att de mötte sina övermän igår. Allt som Inter gjorde gjorde Man United bättre. För mig var det ganska givet att det bästa laget gick vidare igår på. Och håller man inte med så har man en en minst sagt märklig syn på vad som är bra. Visst hade Inter två träffar i virket igår, och visst hade de med en viss portion tur kunnat ta sig vidare. Men när allt kommer omkring så var det inte så mycket att snacka om. United var närmast segern i Milano, och de förtjänade tveklöst sin seger igår. Mycket mer än så behöver egentligen inte sägas.


För övrigt...

…Rooney var helt galet bra igår. Han har inget extremt utpräglat målsinne, men på alla andra fronter så håller den mannen yppersta världsklass. Han har en underbar förstatouch, han har ett riktigt tungt skott, han har en briljant fotbollshjärna, och så sliter han sockorna av sig i 90 minuter i varje match. Inlägget till Ronaldos mål igår var fotbollerotik. Jag kan störa mig på Rooneys attityd ibland, och i vissa lägen skulle han må bra av att tygla sitt humör. Men nog fan är han en helt sanslöst bra fotbollsspelare.

...Zlatan Ibrahimovic pratar ofta och mycket om hur han brinner av längtan efter att få vinna Champions League. Vill han uppnå det inom de närmsta 3-4 åren så måste han nog antingen lämna Inter, eller så måste Inter öppna stora plånboken. Just nu spelar inte Zlatan i ett lag som är moget en Champions League-titel. För övrigt tycket jag att Zlatan var snudd på strålande i första halvlek igår.

...Patrick Vieira skulle inte plats i ett topplag i England längre. Inte en chans.

...Mario Balotelli är knappast den mest sympatiske fotbollsspelaren här i världen. Slår man upp ordet troublemaker i en ordbok så hittar man en bild på Balotelli. Kanske skymtar man även Antonio Cassano i bakgrunden.

...Om en, eller möjligtvis två säsonger så kommer Anderson visa sig var värd varenda penny som United la ut. Det är jag helt övertygad om.

…Både Almunia och Doni såg riktigt platta ut under straffläggningen. Jag tyckte mest att de la sig ned lite trött åt ena hållet gång efter annan. Men brukar säga att en målvakt aldrig kan göra fel under en straffläggning. Fan vet. Jag tycker absolut att Doni borde ha tagit Walcotts straff.

...Hur mycket och hur långt kan Clichy springa utan att bli trött egentligen?

...Att Francesco Totti skulle få uppleva en Champions League-final med sitt Roma i Rom har hela tiden varit en utopi. En dröm. Men det var en vacker dröm, och för min del så hade Totti gärna fått uppleva sin vackra, men utopiska dröm. Jag är svag för Totti.

...Straffar är en väldigt ovanlig företeelse i Champions League. I de senaste 76 slutspelsmatcherna i VM eller EM så har en straffläggning tagit vid 19 gånger (25%). Samlar man ihop alla slutspelsmatcher i de senaste fem årens (pågående säsong är ej medräknad) Champions League så blir det 75 matcher. Bara 6 av dessa matcher har gått till straffar (8%). Egentligen är det väl inte så anmärkningsvärt med den markanta skillnaden eftersom det måste bli exakt samma resultat två matcher i rad för att det ska bli straffar i Champions League. Men nu har ni lite statistik att imponera med när ni ska ragga på krogen i helgen.


Oj, vilka blytunga poäng Blackburn knep på Craven Cottage igår. Men vad har hänt med Fulhams fina hemmaform? De hade bara en ynka förlust på hemmaplan tills för åtta dagar sedan. Nu har de på dessa åtta dagar åkt på tre raka hemmaförluster. Den mot Man U i FA-Cupen kan man väl snabbt förlåta, men förlusterna mot Hull och Blackburn bådar väl inte så gott, va?


Jag är tillbaka med ett lite kortare inlägg och en ny omröstning i eftermiddag.

Jag lär väl knappast ha varit ensam om att tro att både Chelsea och Liverpool båda skulle gå vidare till kvartsfinal i Champions League. Men jag passar ändå på att slå mig lite på bröstet. Det är ju så sällan jag tippar rätt.


Fyra mål i Turin. Det hade jag nog inte trott. Att Chelsea gick vidare förvånade mig inte, men att det skulle bli en så pass svängig och händelserik match förvånade mig lite. Juventus tog ledningen, och deras första mål var riktigt vackert. Sedan förstod jag aldrig varför de började slå av på takten strax innan halvtid. Den kändes som om italienarna började slappna av och tänka på vad de skulle göra rätt efter halvtid, och vips så stod det 1-1. Och då var det över. Trodde jag. Inte såg det ljusare ut för den gamla damen när Chiellini blev utvisad. Men Ranieris mannar visade sig vara seglivade typer, och när Del Piero slog in sin otäckt kalla straff bakom Chec så var det game on igen. Ett litet tag i alla fall. Drogbas mål i 83e minuten innebar förstås ridå för Juve. Och även om det under stora delar av matchen kändes som om Juve klängde sig kvar, och även om Chelseas seger totalt sett var absolut rättvis så tycker jag ändå att italienarna föll med flaggan i topp.

I övrigt...

…Peter Cech ser stundtals ganska skakig ut, och har så gjort flera gånger under den här säsongen. Jag har alltid tyckt att han är säkerheten själv, och det har varit hans kanske allra största tillgång. Men den här säsongen har jag vissa gånger sett ett antal svajiga ingripanden, och ett något stukat självförtroende hos tjecken. Är det någon som tycker sig ha sett samma sak?

...Det är kul att Essien är tillbaka. Mannen är en klasspelare. Det finns inte ett lag i världen som han inte skulle platsa i.

...Pavel Nedved gör sin sista säsong, och igår gjorde han följaktligen sin sista Champions League-match. Nog hade jag önskat den mannen ett värdigare slut än att linka av skadad efter en knapp kvart. Nedved har varit så bra i så många år, och han visade stort hjärta när han följde med Juve ned i Serie B. Dessutom har han alltid haft en skön frilla. Jag passar på att tacka för showen. För show har det verkligen varit genom åren. Kolla de här bilderna.

...Chelsea kommer bli livsfarliga i Champions League denna säsong. Vi hade en omröstning här på bloggen om vilka som kommer vinna hela turneringen. Bara två ynka personer röstade på Chelsea. Jag vet vem den ena var.


På tal om den omröstningen så fanns inte Real Madrid med som ett alternativ. Jag valde helt enkelt att inte ta med dem. Jag ångrar mig inte idag, kan jag säga.

Jävlar i havet vilken imponerande insats av Liverpool. Jag har hela tiden trott att de skulle slå ut Real Madrid. Men på det sättet? Hej och hå. Någon som hade pengar på 4-0 igår?

Jag har skrivit en längre text om gårdagens match på Anfield. Den finns här.

Men jag bjuder gärna på några övrigt från den matchen också...

…Steven Gerrard måste vara en av de bästa spelarna i världen på att nå sin maxkapacitet i stora matcher. Jag önskar att det gick att göra någon slags statistik på det. Jag får kolla upp det... För övrigt så har Gerrard gjort 16 mål på de tre senaste Champions League-säsongerna, den pågående medräknad. Ingen annan har gjort fler mål. Hyfsat respektingivande.

...Jag undrar vad matchen hade slutat om inte Real Madrid hade haft världens bäste målvakt.

...Jay Spearing är en 20 år gammal egen produkt som för det mesta håller till i Liverpools reservlag. Igår fick han för första gången spela i A-lagssammanhang på Anfield. Mot Real Madrid. I Champions League. Det måste ha varit... en upplevelse. Det måste också kännas uppmuntrande för andra ”local lads” att se att det faktiskt går att få chansen. Nu tror jag visserligen inte att just Spearing kommer bli Liverpools nästa stora stjärna, men jag tror inte att man ska förringa vikten av att ha lokalt blod i laget, även om det är som truppspelare.

...Andrea Dossena fick avsluta målkalaset igår. Kul för honom. Han har varit en smärre katastrof sedan han anlände till Liverpool i somras. Men han har inte gnällt eller kommit med undanflykter en enda gång. Han har kämpat vidare, och sådant är jag svag för.

...Real Madrid var sett över 180 minuter riktigt usla. Jag fattar faktiskt inte hur de kan ha tio segrar på de elva senaste matcherna i La Liga.


Jag vet, jag vet, det här är en blogg om engelsk fotboll. Men hur ska jag inte kunna nämna att Bayern München slog Sporting Lissabon med sammanlagt 12-1? Herre jävlar. Och vill ni absolut ha en engelsk koppling så kan jag berätta att Bayerns belgiske mittback Daniel van Buyten har spelat för Man City. Han var utlånad till klubben 2004, och hann spela sex matcher.


Ikväll är det dags för Arsenal och Man United att försöka ta sig till kvartsfinal.


Senast Arsenal spelade match så handlade det om FA-Cupen och Burnley stod för motståndet. Nu är väl visserligen Roma strået vassare än Burnley, men spelar Arsenal som de gjorde mot dem så har jag svårt att se Roma stå emot. Det var faktiskt ganska länge sedan som Gunners imponerade ordentligt på mig, men mot Burnley gjorde de det. Och dessutom tycker jag att Arsenal var en hel klass bättre än Roma i första mötet. Kvällens match kan säkert bli en tight affär, men mina slantar ligger på Arsenal. Att Eduardo och Walcott nu är tillbaka i speldugligt skick kan knappast ligga Gunners i fatet.


När det kommer till Man United – Inter så kan jag helt enkelt inte se förbi det faktum att United just nu är otäckt bra. Jag vet att Mourinho har ett strålande facit mot Sir Alex, att han är en mästare på att få sitt lag att hålla tätt, och att ett bortamål för Inter skulle försätta United i rejäl brygga. Men i mina ögon är United helt enkelt ett bättre lag. När det bättre laget dessutom har vind i seglen så måste man ju hålla dem som favoriter.

Som svensk så skulle jag älska att se Zlatan Ibrahimovic täppa till truten på dem som påstår att han är överskattad och att han alltid underpresterar i de stora matcherna. Men jag kan inte riktigt se det hända.


1-1 i Rom, och 2-0 i Manchester. Där har ni mina tips. Som vanligt vill jag höra era tankar kring matcherna.


I all Champions League-frossa så höll jag nästan på att glömma.... Det är ju faktiskt en match i Premier League ikväll också.

Fulham tar emot Blackburn. Det ska bli intressant att se hur Hodgsons mannar repar sig efter förnedringen de åkte på mot Man U i FA-Cupen i lördags.


Jag lämnar er med en rebus:
Huvudstadsfödd spelare med blodsband till storstadsghetto. Han har spelat i de tre största. Är känd bland annat för sin finess på huvudet. Har straffat samma lag som han straffats emot.


Nu när jag fick upp detta inlägg så pass tidigt så är det möjligt att jag plitar ihop ännu ett inlägg under dagen. Men jag lovar inget.

Veckorna går snabbt, måste jag säga. Det är redan dags för Champions Leaguefotboll igen. Ikväll kan både Chelsea och Liverpool avancera till kvartsfinal, och jag kan väl redan nu ta bladet ifrån munnen och säga, att det tror jag att de gör båda två.


När det gäller Liverpool så finns det visserligen några orosmoln på himlen. Det finns nämligen en del skador som oroar. Torres, Arbeloa och Benayoun är alla tveksamma för spel, och dessutom är Albert Riera avstängd. Med andra ord så är det snudd på omöjligt att gissa hur Benitez kommer formera kvällens lag, men vi kan nog utgå ifrån att ett det blir ett något försvagat Liverpool som ställs på benen ikväll. Men med en uddamålsledning i bagaget och ett extatiskt Anfield i ryggen så kan jag inte annat än att hålla Liverpool som favoriter. Historien talar också för de röda. 16 gånger har Liverpool tagit med sig en 1-0-ledning hem till Anfield i en utslagsmatch i Europa Cupsammanhang. 16 gånger har man också gått vidare.

När Liverpool spelade mot Sunderland i ligan för en veckan sedan så spelade Javier Mascherano högerback, eftersom Arbeloa var skadad. Den lille argentinaren gjorde en stabil insats på den för honom ovana positionen. Men om Arbeloa inte kan deltaga i kvällens match så tror jag att det vore ett stort misstag av Benitez att spela med Mascherano på högerbacken även ikväll. Mascherano är i grunden innermittfältare. Han är en bollvinnare, en närkampsspelare, en bra tacklingsspelare och en jobbig jäkel att möta. Att han finns centralt i banan och bidrar till att förstöra rytm och uppspel för Real Madrid ikväll tror jag är en väldigt stor nyckel för Liverpool. Jag har ingen aning om ifall Rafa har samma tankegångar som mig, det får vi se först en timma innan avspark ikväll. Men jag blir faktiskt väldigt förvånad ifall den argentinske lagkaptenen inte återfinns på Liverpool innermittfält ikväll.


Och varför ska man tro på Chelsea då? Tre anledningar. Hiddink. Drogba. Sissoko.

Chelsea har vunnit varje match sedan Hiddink anlände, och just nu är det ett lag med vind i seglen och som andas självförtroende. Spelarna har börjat jobba för varandra och det ser plötsligt ut som om glädjen har infunnit sig i spelet igen. Dessutom så ser Chelseas försvar återigen sådär betongsäkert ut som det gjorde i början av säsongen. Jag har helt enkelt svårt att se Juventus få hål på Chelsea ikväll.

Drogba. Jag har redan skrivit en del om honom här på bloggen på senare tid. När mannen är i bästa form, och dit är han absolut på väg, så är han en av världens mest svårstoppade anfallare, och en spelare som avgör tighta tillställningar med några sekunders individuell briljans eller påpasslighet. FA-Cupfinalen förra året är ett av flera exempel på det.

När Momo Sissoko lämnde Liverpool för Juventus var det många som drog en suck av lättnad, och kanske till och med av glädje. Det går att förstå. Sissoko såg ofta ut att ha problem med det höga tempot i Premier League. Men i Serie A har han kommit mer till sin rätt och han har växt ut till en nyckelspelare för Juve. Att han saknas för Juve är ett stort avbräck. Chelsea har ett tungt och skickligt mittfält med Lampard, Ballack och Mikel (eller Essien som ju är i combacktagen). Det hade absolut behövts en Sissoko som älskar att jaga boll, bryta uppspel och terrorisera sina motståndare. Nu tror jag att Chelsea vinner mittfältet, och därmed lyckas mata en del bollar upp på Drogba. Och får Chelsea in ett mål så är matchen över.


Vad tror ni om matcherna? Vad blir de avgörande faktorerna?


Jag gissar att några av er läsare är slavar under Football Manager? I så fall har ni inget att skämmas för. I en artikel som just nu finns på The Telegraphs hemsida så uttalar sig auktoriteter i fotbollsvärlden om hur realistiskt spelet är.

Visste ni att varenda klubb i de fyra högsta divisionerna har en scout i klubben som jobbar för företaget som gör spelet? Allt för att få fram realistiska siffror på spelarna i spelet.

Hade ni koll på att självaste Everton har betalat spelmakarna för att få obegränsad tillgång till spelmakarans databas med spelare, statistik och scoutrapporter?

När Laurie Sanchez tog över det Nordirländska landslaget så ringde han till spelföretaget för att få prata med den person som var chefsscout över nordirlands lägre divisioner. Vad gör man inte för att hitta ett guldkorn? Några okända spelare testades också i landslaget.

Vill ni läsa hela artikeln så finns den här.


När jag gjorde elvan med Premier Leagues bästa utomeuropeiska spelare i lördags så var det många som påpekade att jag lika gärna kunde ha valt Fulhams Mark Schwarzer istället för Aston Villas Brad Friedel i mål. Jag håller inte med er före fem öre. Friedel är en hel klass bättre i mina ögon. Jag tycker att Schwarzer har passerat zenit och att han ser tröttare, segare och osmidigare ut än tidigare.


På tal om målvakter.

När Craig Gordon kom till Sunderland från Hearts sommaren 07 så kostade han £7M, en summa som kan komma att stiga till (eller redan har stigit till, där har jag faktiskt inte stenkoll) £9M. Just nu sitter han på bänken till förmån för Marton Fulop. Ungraren Fulop kostade £500.000K. Det måste vara lika tungt för Gordon som det är för Sunderlands bankkonto. Gordon måste ju vara ett av de stora fiaskoköpen på målvaktsfronten i England? Inte i klass med Massimo Taibi, kanske, men nog är han en flopp alltid. En dyr sådan.


På tal om Sunderland.

Rade Prica har skrivit på för Rosenborg och är därmed utsläppt ifrån Sunderlands frysbox. Sunderland och svenska spelare verkar inte vara den bästa kombinationen här i världen. Jocke Björklund gjorde väl helt okey jobb, Stefan Schwarz spelade knappt alls på slutet i klubben (han jagade snöbollskastande barn istället), och Tobias Hysén lär väl knappast bli ihågkommen som en legend på Stadium of light han heller. Den allra förste svensken att representera klubben var för övrigt den gamle försvararen och EM 92-hjälten Janne Eriksson. Han gjorde en ynka match under sitt år i klubben. Sunderland verkar inte vara den bästa klubbadressen för svenskar, som sagt.


Nu var det ett par dagar sedan som Man United straffade Tottenham och vann Ligacupen, men jag snubblade över det här sköna citatet från Darren Bent, och kände att jag gärna ville delge er hans insiktsfulla tankar:
”We thought there is no point in practising penalties because you can hit the same spot 10 times out of 10 and, if the keeper can save it, you can't really do anything.”

Man kan lugnt konstatera att Darren Bent och Spurs hade en annan inställning till straffarna än vad Ben Foster och Man United hade. Unitedkeepern Foster kollade på Spurs straffskyttar i sin Ipod före straffläggningen. Bent och Spurs gav blanka fan i att träna straffar. Om målvakten räddar så kan man ju ändå inte göra något. Hahaha.


Dagens Off topic:
Jag ägnade halva gårdagen åt att tänka på kvällens Champions Leaguemather. De känns så stora, mäktiga och viktiga. Så såg jag på kvällen den makalösa dokumentären Deliver us from Evil på SVT. Helt plötsligt kändes inte kvällens matcher så viktiga längre. Det är en uttjatad klyscha, men stundtals ack så sann; Det är bra med perspektiv ibland. Jag vet inte om jag någon gång har sett något så hjärteskärande, eller en så påtaglig och äkta vrede och ångest.


Jag är förstås tillbaka med ett nytt inlägg även imorgon. Där lär bli en del fokus på Champions League även då.

Ha en trevlig fotbollskväll.

Jaha. En ny måndag och en ny helg att ha nya tankar om. Men denna gång är det inte direkt lätt att skriva en uppsats. Det har ju sannerligen inte varit en uppseendeväckande helg.


Sunderland kryssade hemma mot Spurs. Det var väl knappast någon big surpise.


Chelsea slog Coventry med 2-0 utan att förta sig, Arsenal fick en bekväm resa mot Burnley, och Everton kämpade till sig en seger mot Middlesbrough. Det var verkligen business as usual. Man U vann kanske oväntat enkelt mot Fulham, och jag trodde att United skulle gå lite mer på halvfart, och få lite mer motstånd. Men segern i sig var verkligen inte oväntad.


Som oberoende var det faktiskt en trist helg ur spänningssypunkt. Arsenal, Man U och Chelsea dödade spänningen i sina matcher tidigt och obarmhärtigt. På Goodison Park var det åtminstone spännande. Men det var bra nära att jag inte fick uppleva någon spänning eftersom jag i halvtid seriöst funderade på att byta till någon repris av typ Ice road truckers. Så tråkig var nämligen första halvlek.


Men några härliga mål fick man i alla falla se. Arsenals alla tre mål var ljuvliga. Tevez 2-0-mål mot Fulham var ju inte fy skam heller.


Det går inte heller att prata om den här helgen ut att med några elaka ord nämna Fulham, och den försvarsinsats de stod för mot Man United. Det var nämligen bland det sämsta jag sett. 1-0-målet kom på en fast situation och det var bedrövligt markeringsspel, 2 och 3-0 var uselt presspel, och 4-0 var ett perfekt vi-skiter-i-att-försvara-eftersom-vi-ändå-ligger-under-med-3-0-spel. Det var för jävligt att se, och jag tror att Roy Hodgson nästan grät en skvätt när han kom hem till frugan den kvällen.


Något annat värt att nämna?

Tja.... Jag gjorde en elva med de bästa utomeuropiska spelarna i lördags. Något debatterbart tog jag med Drogba. Han gav mig ytterligare lite vatten på min kvarn. Han kommer bli ett monster i vår. Jag tror att han kommer bära Chelsea riktigt långt i Champions League.

Välkommen tillbaka säger vi till Theo Walcott. Hans comeback är förstås väldigt trevliga nyheter för Gunners. Tänk när de har en helt skadefri trupp, då har de verkligen många spelare som kan bidra med kreativitet ut över det vanliga och på egen hand bidra med stora portioner fotbollsbriljans. Fabregas, Rosicky, Arshavin, Walcott, Van Persie, Nasri, Ramsey och Vela. Kanske glömmer jag till och med någon. Imponerande är det i all fall. Nu fattas det bara en pappa till dessa lirare. Helst en sådan pappa som både slår och beskyddar sina barn. Arsenals mittfält skriker efter ett elakt rivjärn som hundra gånger av hundra är beredd att ta fighten, som står upp när andra faller och som tuggar fradga och får Hulkenögon när det blir stentuffa matcher.

Saha må vara en skadedrabbad spelare, men han gör ju fortfarande mål. Det kan man inte ta ifrån honom.


Lottningen i FA-Cupen ser nu ut såhär:

Arsenal/Hull – Chelsea
Everton – Man United.

Båda semifinalerna kommer att spelas på Wembley. Vad ger ni förresten för odds på Hull-Everton i final?


Ingen lyckades pricka in alla rätt i Fredagstipset denna vecka heller.


Dagens off topic:
Har ni inte sett Gran Torino så se den. Helst nu, omgående.


Jag är tillbaka imorgon och då blir det full fokus på Champions League.

Det är dags för ännu en elva här på bloggen.

Den här gången tänker jag presentera Premier Leagues bästa icke europeiska elva. Över 100 utomeuroperiska spelare har fått speltid i årets upplaga av Premier League. Och det här är alltså den bästa elvan.

Målvakt: Brad Friedel – Aston Villa.
Ett självklart val. Den gamla klassiska liknelsen om årgångsvinet stämmer bra in på denna jänkare. Han blir bara bättre och bättre med åren. Inte hade jag trott att det skulle bli en sådan högklassig målvakt av Friedel när han var andrekeeper i Liverpool 97-00. Men se, det blev det. Stabil, säker och rutinerad. Stensäker etta i Aston Villa, och ett givet val här.

Högerback: Lucas Neill – West Ham.
Lika sällan som Neill är spektakulär eller planens gigant, lika sällan gör han en plattmatch eller matchavgörande misstag. Han har en väldigt hög lägstanivå, och han är en ledartyp. Kapten och kugge i Hammers.

Mittback #1: Ryan Nelsen – Blackburn.
Ok, så Rovers har inte den bästa av säsongen, men det beror verkligen inte på Nelsen. Varje gång jag har sett Blackburn denna säsong så har jag imponerats av nyzeeländaren. Han är stark, bra i närkamperna och duktig på huvudet, och han bär en kaptensbindel på armen. För mig råder det ingen tvekan om att han skulle platsa i en bättre klubb än Blackburn.

Mittback #2: Abdulaye Faye – Stoke.
Fayes sejour i Newcastle blev kortvarig, och han kom till Stoke till denna säsong. I Stokes mittförsvar är han kuggen och navet. En fysisk mittback som spelar med stort hjärta. Har även bidragit med två mål framåt – Klart godkänt när man är mittback i Stoke.

Vänsterback: Maynor Figueroa – Wigan.
Har startat varenda ligamatch den här säsongen för Wigan. Steve Bruce har gjort en konstform av att låna spelare, och sedan köpa dem permanent ifall de gör bra ifrån sig. Figueroa är ett exempel på en sådan spelare. Kom på lån i januari 08, och skrev i julas ett treåskontrakt med klubben. Det var ett treårskontrakt som Figueroa förtjänade. I Erik Edmans frånvaro har hondurianen med den utmärkta inläggsfoten gjort vänsterbacksplatsen till sin, och med tanke på att både han och laget spelar bra lär han nog bli kvar där.

Högermittfältare: Antonio Valencia – Wigan.
Ännu en Wiganspelare som från början var ett lån, men som nu har ett permanent kontrakt med klubben. Har gett många vänsterbackar huvudbry under säsongen. Bland annat så lär John O'Shea ha drömt mardrömmar om den dribblingsvillige och tekniska ecuadorianen efter Wigans besök på Old Trafford för snart två månader sedan. Självaste Real Madrid visade stort intresse i det senaste transferfönstret. Har gjort tre mål och fyra assist denna säsong. Den klubb som vill ha 23-åringen till nästa säsong lär få lätta på plånboken.

Innermittfältare #1: Wilson Palacios – Tottenham.
I januari så köpte Spurs Palcios från Wigan för hela £12M. En prislapp som förpliktigar. Men Palacios har redan visat att han klarar av spelet i England med bravur. En fysisk, tempostark och arbetsvillig innermittfältare som också har en bra teknik. Stark i defensiven, men bidrar gärna i offensiven också. En ganska komplett mittfältare som de flesta lagen i England skulle ha stor nytta av.

Innermittfältare #2: Tim Cahill – Everton.
Trots att Cahill denna säsong har fått spela en hel del som anfallare så är han i grunden en offensiv mittfältare. Han har ett av ligans allra största hjärtan. Viker aldrig en tum, och står alltid upp för laget. Gillar att smälla på i tacklingarna och har inga som helst bekymmer med att arbeta hårt defensivt, men det är ändå i offensiven som Cahill är som bäst. Har ett mycket bra skott, och är trots sin ringa längd är han en förstklassig huvudspelare. Har gjort sju mål och fyra assist så långt denna säsong. En personlig favoritspelare.

Vänsterytter: Ji Sung Park – Manchester United.
Kan spela lite överallt på mittfältet, man har nästan alltid sin utgångsposition på en kant. Park är tveklöst en av ligans slitstarkaste spelare. Fuskar aldrig i sitt defensiva jobb, slutar aldrig springa, och gör ett nästan överjordiskt jobb utan boll. Park är en spelare som gör sina medspelare bra genom att ständigt vara i rörelse och skapa ytor för andra. Är inte särskilt målfarlig, men har en otroligt bra spelförståelse. Jag tror att varenda tränare i världen drömmer om en spelare som Park.

Anfallare #1: Ronbinho – Manchester City.
Med tanke på att Robinho gör sin första säsong i England så måste jag säga att jag är imponerad. Jag trodde att han skulle ha svårare att anpassa sig till det fysiska och direkta spelet i England, men det har som sagt gått över förväntan. När han inte behöver ta något större defensivt ansvar är han lysande. Otroligt skicklig med bollen, en tekniker i världsklass, duktig på små ytor, och ett relativt bra målsinne. Elva mål och fyra assist är med beröm godkänt.

Anfallare #2: Didier Drogba – Chelsea.
Ivorianen har absolut inte haft sin bästa säsong i Chelsea såhär långt. Men nu anar man gryende form hos Drogba, och då väljer jag att plocka med honom. När han är bra så har han få övermän i världen på sin position. Jag tror att Drogba kommer att göra en lysande vår med Chelsea, och även om den här elvan bör baseras på prestationer som varit under säsongens gång, och inte vad jag tror ska komma, så kör jag på en Drogba som är på väg mot formen.

Bänken: Tim Howard, Jlloyd Samuel, Rafael da Silva, Javier Mascherano, Anderson, Salomon Kalou, Carlos Tevez.

Bubblare: Brad Jones, Christopher Samba, Herita Ilunga, Jon Obi Mikel, Jonas Gutierrez, Emmanuel Adebayor, Amr Zaki.

Värt att notera:

Tre av spelarna i elvan startade säsongen i Wigan.

Mittfältet och anfallet ser på pappret betydligt starkare ut än backlinjen.

Elvan innehåller tio olika nationaliteter och tio olika klubbtilhörigheter.

Bara två av spelarna i elvan tillhör de så kallade Big Fourklubbarna.

Man United har hela tre spelare på bänken.

Den enda nationen som är representerad dubbelt i elvan är Honduras (!).


Nu vill jag inget hellre än att höra er kommentera denna elva. Saknar ni någon spelare? Har jag glömt någon? Borde någon spelare petas? Hur bra tror ni denna elva skulle prestera?


Man kan förstås ifrågasätta värdet i att göra en utomeuropeisk elva, men personligen tycker jag att de flesta ihopsatta elvor går att finna intressanta, och jag tyckte också att en sådan här elva gav mig en bra chans att uppmärksamma några av de spelare som man inte läser om dagligen, men som gör ett jäkligt bra jobb för sin klubb. Jag hoppas att ni håller med.


Gårdagens blogginlägg innehöll ett mycket klantigt fel. I Tipsraden står det att Chelsea är hemmalag, men det är de inte. Det är Coventry som tar emot Chelsea. och inte tvärtom. Jag inser att ni kanske hade tänkt lite annurlunda krng tipset om ni hade vetat det, men nu är det som det är. Tyvärr lär ni inte hinna ändra tipset då matchen börjar om en kvart. Jag är ledsen.


Dagens off topic:
Linus Thörnblad är verkligen ett stort skämt. För någon veckan sedan satt jag och läste Metro till lunchen. I intervju med Thörnblad gick det att läsa att den skånske låghopparen var trött på att ha en förlorarstämpel, och att han minsann inte förtjänar all skit media skriver om honom. Well... River man ut sig i mer eller mindre vartenda mästerskapskval trots att man borde klara kvalhöjden i sömnen så är man defintionen av en förlorare. Och då förtjänar man en förlorarstämpel. Ett rätt logiskt resonemang, om ni frågar mig.

"Dagens off topic" kommer för övrigt bli ett återkommande inslag här på bloggen. Detta av den enkla anledningen att jag har kommit på mig själv med att vara sugen på att framföra vissa åsikter som inte är fotbollsrelaterade. Jag hoppas att ni inte misstycker.


Väldigt mycket pekar på att jag kommer att vara smått bakfull imorgon. Men jag ska ändå göra mitt bästa för att få till ett läsvärt inlägg.

Ha en trevlig fotbollslördag.

Nu är det så att jag kanske är en del på efterkälken här, och att många av er redan har sett detta klipp, men varför inte kolla igen då i så fall.

Hela situationen med Gerrard och rättegången är säkert inte det roligaste ämnet för de flesta Liverpoolfans, men jag är av den åsikten att det mesta går att skämta om, och det här måste jag säga är riktigt roligt.

Klicka här för att se videon.


"Too late! It’s Walton Jail.
I don’t think that I can cope.
I can’t bend down for the soap."

Hahaha. Lysande.


Arsene Wenger är inte det minsta aktuell som ny manager för Man City, om man ska tro på honom själv. Och det gör jag garanterat i detta fall. Är det någon tränare som inte lockas överdrivet mycket av en ägare som erbjuder en transferbudget på hundra tusen miljoners ziljoner så är det väl Wenger? Han slår mig inte heller som någson är girig för egen räkning. Jag fattar inte ens hur ryktet har kunnat uppstå, ärligt talat.


Valencia planerar en stor sommarrea på sina spelare. Många klubbar sägs vara intresserade. Liverpool är av dem. Och det känns ju rätt naturligt. Spelare som David Silva och David Villa är precis var Liverpool skulle behöva. Men istället har Rafa vänt blickarna mot Raul Albiol. Jag trodde inte mina ögon när jag först såg det. Liverpooltruppen har kanske bäst bredd av alla ligans lag när det kommer just till mittbacksbesättningen. Vad i hela fridens namn ska de med Albiol till. Jag kan inte tolka det på något annat än att Daniel Agger håller på att gå förlorad för Liverpool.


David Beckham ser ut stanna i Milan säsongen ut. Kul för honom, och kul för Milan.

Nu har inte jag sett Beckham i varje match i Milan, men i de jag har sett så har han faktiskt varit bra. Han har dessutom spelat med ett leende på läpparna, och gett allt hela tiden. David Beckham och Fredrik Ljungberg har en sak gemensamt. De är uppmärksammade, de anses se bra ut, de är ganska fåfänga och de har klätt gigantiska väggar i planschformat. Men ingenting de har gjort utanför planen har gjort dem till diviga eller egoistiska fotbollsspelare.

Beckham är fortfarande en fruktansvärt laglojal och en stenhårt arbetande fotbollsspelare. Jag älskar sådant.


Ni har säkert inte missat att Ashley Cole i förrgår blev arresterad av efter att ha uppträtt aggressivt mot polisen utanför en nattklubb. Chelseaförsvararen ber nu om ursäkt till de polismän som var i tjänst den kvällen. Cole säger bland annat:
”I do want to make clear that I swore in frustration at the paparazzi's behaviour. I would never disrespect police officers in anyway.”

Det låter ju väldigt bra. Men Cole är väl inte direkt känd för att visa auktoritetsfigurer respekt. Ni minns den här situationen, antar jag?

Om man nu kan kalla Mike Riley för en auktoritetsfigur. Men det är en helt annan diskussion.

För övrigt så spelar Chelsea match imorgon mot Coventry i FA-Cupen. Och i onsdags natt var Cole alltså på en nattklubb. Natten slutade sedan med tre timmar i en fyllecell. Exakt hur onykter Cole var får vi väl aldrig reda på, men att han hade druckit alkohol erkänner han själv. Alkohol två och ett halvt dygn innan match? Långt ifrån okey, om ni vill ha min åsikt.


Veckans Fredagstips innehåller en liten tvist. Ni ska ska få tippa resultaten i matcherna. De matcher jag har valt är morgondagens två FA-Cupmatcher samt den enda Premier Leaguematchen för dagen. Ni ska också få en slags halvgardering. I valfri match får ni välja fler mål för det ena laget – Närmare bestämt två mål. Ni som spelat Bomben vet vad jag menar.

Matcherna och tillika min rad:

Sunderland – Tottenham – 1-1.
Chelsea – Coventry – 3-0.
Fulham – Man United – 0-1,2.

Ni ser alltså att jag har tippat 1 eller 2-0 till Man U. Så funkar denna veckas gardering. Glasklart?

Den här veckan känner jag på mig att någon prickar in alla tre resultat. Niklas har fått ligga i ensam ledning för länge, så kom igen nu boys.... And girls, om det finns några sådana som följer denna blogg. Men det gör det väl tyvärr inte, antar jag?


Jag avslutar med en liten tankenöt. Jag vill veta från vilket år denna sluttabell är hämtad, och vilka två lag som är markerade med XXXXXXX. Och inget wikipedia nu.

1 Arsenal 38 23 9 6 68 33 +35 78
2 Manchester United 38 23 8 7 73 26 +47 77
3 Liverpool 38 18 11 9 68 42 +26 65
4 Chelsea 38 20 3 15 71 43 +28 63
5 XXXXXXX 38 17 8 13 57 46 +11 59
6 Blackburn Rovers 38 16 10 12 57 52 +5 58
7 Aston Villa 38 17 6 15 49 48 +1 57
8 West Ham United 38 16 8 14 56 57 -1 56
9 Derby County 38 16 7 15 52 49 +3 55
10 Leicester City 38 13 14 11 51 41 +10 53
11 Coventry City 38 12 16 10 46 44 +2 52
12 Southampton 38 14 6 18 50 55 -5 48
13 Newcastle United 38 11 11 16 35 44 -9 44
14 Tottenham Hotspur 38 11 11 16 44 56 -12 44
15 Wimbledon 38 10 14 14 34 46 -12 44
16 Sheffield Wednesday 38 12 8 18 52 67 -15 44
17 Everton 38 9 13 16 41 56 -15 40
18 Bolton Wanderers 38 9 13 16 41 61 -20 40
19 XXXXXXX 38 10 5 23 37 82 -45 35 20
Crystal Palace 38 8 9 21 37 71 -34 32


Jag kommer antagligen med ett inlägg även imorgon.

Trevlig helg på er alla

Det var inte så långt ifrån att Man United gav Chelsea och Liverpool en liten gnutta hopp igår. Men Man United är inte den typ av lag som ger sin konkurrenter ett jota, förutom fotbollslektioner och huvudbry.

Igår var det väl dock ingen fotbollslektion United stod för. De var faktiskt ganska tröga och smådåliga igår. Det såg nästan oinspirerat ut på vissa håll och kanter. Tur då att Rooney såg ut att vara så taggad att det räckte och blev över även till lagkamraterna. Utan en supertänd Rooney och hans relativt snabba kvitteringsmål så vete fan ifall United hade knipit tre pinnar igår.

United förvånade mig genom att skapa oväntat få riktigt solklara målchanser. Newcastles backlinje bestod igår till två fjärdedelar av riktiga såll. José Enrique var ok, och Bassong var på gränsen till bra, men så som Taylor och Coloccini spelade igår så hade de inte platsat i Vatikanstatens landslag.

Och det var också Taylor som såg till att hjälpa United till ett segermål genom att misslyckas med en hemåtbröstning. Istället för att brösta bollen till Harper så frispelade han Park som la fram bollen till Berbatov och vips så kunde bulgaren lägga in bollen i ett öppet mål. Å andra sidan så var blev då kvitterat i tavlor. Van der Sar borde självklart inte ha släppt in Newcastles ledningsmål. Med eller utan tavlor – United vann igår igen, utan att spela så väldigt bra. Imponerande.


Borde Taylor ha fått rött kort i närkampen med Ronaldo? Kanske. Taylors arm ska absolut inte vara där den var i en närkampssituationen. Men så fult var det inte, och någon någon intention att skada fanns inte heller. Men för mig är det inte det väsentliga i diskussionen. Det går att argumentera för att domaren gjorde bort sig när inte visade ut Taylor. Men han gjorde inte bort sig i närheten av lika mycket som Ronaldo gjorde när han skrek, tog sig för ansiktet, rullade fram och tillbaka på marken som vore han skjuten i buken. Taylors hand nuddde ju inte Ronaldos ansikte, och jag vet ju att han inte hade så ont som han ville göra gällande. Varför gör han då så? Naturligtvis för att försöka få Taylor utvisad. Och det är förstås ingenting annat än systematiskt fusk. Väldigt många spelare i världen förstärker och hjälper till mer än vad de behöver. Den biten ogillar jag. Men jag absolut avskyr och föraktar den biten som Ronaldo stod för igår. Han smutsar i det läget ned något som jag håller kärt.

Ronaldo säger själv att han villa vinna allt som går att vinna, helst fyra gånger om. Han säger också att han vill bli ihågkommen som en av de stora spelarna. Det förstnämnda kan han utan tvekan uppnå, i alla fall så länge han stannar i Man United. Det sistnämnda kan han aldrig uppnå om han inte slutar med den typen av teater han spelade igår. Han kommer aldrig, hos den stora massan, bli ihågkommen som en av de största spelarna så länge han filmar och simulerar så ofta och så systematiskt som han gör. Därvid lag var det Ronaldo som gjorde bort sig mest av alla igår.


Var vänliga bespara mig kommentarer om Man Unitedhat, etc. All ni som följt bloggen ett tag vet att jag inte drar mig för att hylla Unitedspelare när det är på sin plats, framför allt drar jag mig inte för att hylla laget. Och jag kan till ett tusen procent lova er att det inte hade spelat någon som helst roll i vilket lag Ronaldo spelar i. Jag hade garanterat sågat hans beteende om han hade tillhört ett annat lag.

Håller ni däremot inte med i sak? Då får ni gärna hoppa på mig.


Sedan vill jag säga att jag nästan kan tycka lite synd om Newcatsle igår. De fick in ett slumpmål, skapade några chanser utöver det, och höll under vissa delar av matchen, framför allt i första halvlek, uppe spelet riktigt bra. De kämpade tappert, men fick med sig noll och ingenting. Snart kommer Gunners och Chelsea på besök. Och längre fram ska skatorna besöka Anfield och Villa Park. Det är inte så svårt att komma med en domedagsprofetia å Newcastles vägnar, om man skulle vilja göra det.


Chelsea och Liverpool ha 30 poäng kvar att spela om. Man United har 33. Det skiljer 7 poäng mellan lagen. Man United måste alltså tappa minst 7 poäng på 11 matcher. Det kommer inte att hända. Snart så kommer alla bookies börja betala ut pengar till dem som har tippat Man United som ligavinnare.


Jag gläds med West Ham och Zola.


James Beattie - Säsongens värvning? Det är nästan så att han bör nämnas i det sammanhanget. Fem mål på sju matcher sedan han kom till Stoke. Och vilka viktiga mål sedan. Han har nu fler mål än Heskey, Pavlyuchenko, Tevez och Santa Cruz. Och Beattie kom i januari. Och han spelar för Stoke.


Spurs lekte med Boro igår. Liverpools förlust på Riversside framstår nu som ännu mer obegriplig och ännu mer pinsam. Robbie Keane gjorde sitt första mål sedan återkomsten.


Jag har nu bestämt mig för två lag som åker ur. West Brom och Boro.


Precis när man hade börjat avfärda Hull så åker de till Craven Cottage och bjuder Fulham på sin blott andra hemmaförlust denna säsong. Mycket trevligt, om ni frågar mig. En liten tiger har bosatt sig i mig under denna säsong.


Man City vann med 2-0 över Villa, och Birminghamlaget har nu bara en seger på de senaste fem matcherna. Har verkligenheten kommit ikapp O'Neill och hans mannar nu?

City är för övrigt ligans tredje bästa hemmalag. Bättre än Chelsea, Arsenal, Villa och Everton. Imponerande.


Gårdagens stora vinnare heter Arsenal. Nu är det bara tre poäng upp till fjärdeplatsen och Aston Villa.
Vad tror ni, vilka kniper fjärdeplatsen?


En ny omröstning ligger snart ute. Den här gången vill jag veta vem ni anser vara Premier Leagues bästa målvakt. Återigen; Rösta med hjärnan, inte med hjärtat.

I den förra omröstningen så bad jag er tippa Champions Leaguevinnaren denna säsong. Liverpool vann med hela 56% (Hjärna före hjärta, eh?) och Man United kom tvåa med 26%. Barca och Bayern fick 6 respektive 5%. Efter det följde Gunners och Chelsea på 3 respektive 2%.

Att så få tror på Chelsea förvånar mig fruktansvärt mycket.

Jag vill se fler röster (bara drygt 100 röster den senaste veckan) och jag vill som sagt gärna att hjärnan bestämmer när ni röstar.


Jag är tillbaka med ett Fredagstips och lite annat smått och gott imorgon.

Skrivlustan avtar i samma takt som hostan min bli värre.

Jag orkar helt enkelt inte författa något längre inlägg just nu. Jag hoppas att jag piggar på mig under dagen och orkar knacka lite mer på tangentbordet framåt eftermiddagen/kvällen.


För er om är intresserade, och som inte redan läst den, så har jag författat en krönika om gårdagens match mellan Liverpool och Sunderland. Den finns att läsa här.


Ett onsdagstips önskades. Jag tillgodoser gärna önskemål. Det gäller för övrigt det mesta. Så glöm inte att ni kan komma med önskemål om listor, statistik, specialbevakning av en specifik match, eller något annat som skulle intressera er.

Hur som haver... Kvällens matcher och tillika min rad ser ut som följer:

Blackburn - Everton - X.
Fulham - Hull City - 1.
Man City - Aston Villa - 1.
Newcastle - Man United - 2.
Stoke - Bolton - 1.
Tottenham - Middlesbrough - 1.
Wigan - West Ham - 1X.

Varsågoda att plita ned en tipsrad, och kommentera gärna hur ni tänker, nu när jag inte har energin att göra det.
Och glöm inte halvgarderingen.


Jag hoppas var mer fit for write under kvällen. Annars så tar jag mig i kragen till imorgon.

Ha en trevlig fotbollskväll

Häromdagen så berättade Liverpools Dirk Kuyt för engelsk press att Rafa Benitez sagt till honom att inte stressa med att skriva på ett nytt kontrakt förrän Benitez själv har sin framtid klar. Kuyt menade att Rafa först ville vara säker på att han själv skulle vara kvar i Liverpool innan holländaren undertecknade en förlängning av sitt kontrakt med klubben. Det fick mig förstås att fundera. Varför har Benitez sagt så till Kuyt? Det kan ju förstås bara finnas en enda anledning. Rafa är inte säker på att han kommer att vara kvar i Liverpool, och om han inte är kvar efter säsongens slut så ser han gärna att Kuyt inte sitter på ett långt och fett kontrakt med Liverpool, och det av den enkla anledningen att det då skulle bli svårare och dyrare för Benitez att köpa Kuyt till den klubb han hamnar i om han lämnar Liverpool. Det säger väldigt mycket om hur högt Rafa Benitez rankar Kuyt. Han måste rent av älska den mannen.

Många är de Liverpoolsupportrar som inte hyser samma starka kärlek till Kuyt som Rafa tycks göra. Vissa mer eller mindre avskyr honom och han bristfälliga tekinik. Andra anser honom vara ok, men inte tillräckligt bra för att vara så pass given som han är. Det är uppenbarligen så att vi fans inte alltid förstår hur tränaresläktet tänker och fungerar alla gånger. Vissa tränare har helt enkelt sina favoriter, som, trots att de för många framstår som mediokra spelare, förefaller vara absolut givna.

Här har ni en lista med elva sådana spelare, utan någon direkt inbördes ordning:

Denilson - Arsenal (26/27 matcher startade).
Jag är fullt medveten om att Gunners har haft en hel del skador denna säsong. Men bara det faktum att Wenger inte köpte någon innermittfältare trots att han blev av med Flamini och sålde Gilberto säger en del om hur mycket han litar på den unge brassen.

Stephen Warnock - Blackburn (25/26 matcher startade).
Jag gillar faktiskt Warnock och tycker att han är en ganska bra spelare. Men att han är så tokgiven som han är, oavsett motstånd förvånar mig lite. Kanske säger det mer om Blackburns trupp än något annat.

Jlloyd Samuel - Bolton (27/27 matcher startade).
Totalgjuten i Boltons försvarslinje. En ganska alldaglig spelare om ni frågar mig, och det faktum att han under de senaste 10 åren spelat över 200 Premier Leaguematcher förvånar mig.

Jon Obi Mikel - Chelsea (25/27 matcher startade).
Jag antar att Mikel inte hade fått lika mycket speltid ifall Essien hade varit skadefri, så det förklarar en del. Men inte allt. Mikel är en stabil och bollsnål spelare, men han är också många gånger långsam och klumpig. Han har fem gula kort och har dragit på sig nästan dubbelt så många frisparkar som Lampard denna säsong. Några kommer säkert ifrågasätta mig nu, men jag har lite svårt att förstå att Mikel har varit så ordinarie som han har varit denna säsong. Speciellt med tanke på att han spelar i ett så bra lag som Chelsea.

Bobby Zamora - Fulham (24/26 matcher startade).
Arbetsinsatserna må vara beundransvärda, men en anfallare som gör två mål på 24 starter borde inte vara given i ett mittenlag i Premier League.

Dirk Kuyt - Liverpool (25/27 matcher startade).
Viktig som grovjobbare, och tenderar att göra bra ifrån sig mot bra motstånd. Men hur en sådan icke kreativ spelare som Kuyt kan vara så given som han är även på hemmaplan mot de lite sämre lagen i ligan förblir en gåta.

Nicky Butt - Newcastle (23/27 matcher startade).
Har tveklöst sina bästa år bakom sig, men spelar trots det en viktig roll i Newcastle. 34-åringen fick nyligen sitt kontrakt förlängt med ett år. När jag ser på Nicky Butt idag så ser jag dåtid och inte framtid.

Fabricio Colccini - Newcastle (27/27 matcher startade).
Att denna man har 32 landskamper för Argentina är en mysterium för mig. En klumpig försvarare med halvdan teknik och lika halvdan spelförståelse. Men i Newcastles försvar är han hur given som helst. Så är det bara tre lag som släppt in fler mål än Newcastle denna säsong också.

Danny Collins - Sunderland (23/26 matcher startade).
Vem då? Ja, precis. En väldigt anonym spelare som man hör väldigt lite om. Den 29-årige försvararen tar inte en plats i den walesiska landslaget, men i Sunderlands backlinje återfinns han varje vecka.

Vedran Corluka - Tottenham (23/26 matcher startade).
Jag var väldigt imponerad över kroaten i Man City förra säsongen. Spurs lättade på plånboken och betalade £8.5M för honom. Det har väl gått sådär. Inte helt sällan ser han oinspirerad och lite lat ut. Med tanke på hans debutsäsong i Premier League och vad han kostade så hade jag förväntat mig mer.

David Bentley - Tottenham (20/26 matcher startade).
Förra säsongen blev det sex mål och elva assist för Blackburn. Den här säsongen har det än så länge blivit ett mål och två assist för Bentley i Tottenham som betalade £15M för hans signatur. Har varit en stor besvikelse denna säsong, detta trots att han har fått många chanser i startelvan.

Märk väl att detta inte är en lista över dåliga spelare, eller spelare som gör en dålig säsong. Jag menar inte heller att dessa spelare inte platsar i sina lag. Det är helt enkelt spelare som är mer eller mindre totalgivna i sina lag, och det är just deras givna plats i elvan som jag höjer på ögonbrynen över.

Fyll gärna på med spelare, eller förklara för mig varför en viss spelare inte hör hemma på en sådan här lista.


Oldham – Leeds var inte den roligaste matchen i mannaminne. Den slutade 1-1. Oldham tog ledningen i den 51a minuten, men Leeds kvitterade nästan omgående. Så väldigt mycket mer hände inte i den matchen.

David Moyes satt på läktaren, och man får förmoda att han höll ett extra öga på den unge talagen Fabian Delph.


Tre matcher i Premier League ikväll.

West Brom – Arsenal.
Portsmouth – Chelsea.
Liverpool – Sunderland.

Intressanta matcher.

Pompey har tagit poäng i två raka matcher och lära sälja sig dyrt.

Arsenal kan inte göra mål för tillfället, men om de inte gör det mot West Brom så gör de väl aldrig mer mål. West Bromförsvaret är en katastrof.

Liverpools ligaform är långt ifrån bra. De har bara plockat tio poäng på de senaste sju matcherna. Ingen Torres med ikväll, och hoppet om en ligatitel dog väl helt i lördags? Dessutom har Liverpool kryssat mot Fulham, Stoke, Man City, Hull och West Ham på hemmaplan denna säsong. Liverpool är förstås det bättre laget, men jag blir inte ett dugg förvånad ifall kvällens match blir en jämn och målsnål historia. Eller så börjar laget slappna av och spela ut nu när det inte längre kan vinna ligan. Den som lever få se....

Vad tror ni om kvällens matcher?


Om jag är tillbaka redan i eftermiddag eller imorgon återstår att se.

Tottenham ska ha cred för att de lyckades göra gårdagens Ligacupfinal till en jämn historia. Med det sagt så tycker jag att Man United vann rättvist.

Vad kommer jag minnas från matchen då? Nja, inte sådär fasligt mycket, ärligt talat. Men visst finns det några saker värda att nämna...

Jag blev påmind om varför så många har så svårt att erkänna Ronaldos storhet. Hans utbrott när han inte fick den straff han skulle ha haft var som att se ett dagisbarn som inte får som han/hon vill. Det var nära till tårarna och Ronaldo hoppade upp och ned, och gestikulerade värre än en upprörd italiensk politiker. Jag förstår inte varför han håller på sådär. Han gör det så väldigt svårt för folk som inte håller på Man United att gilla honom.

John O'Shea skulle ha blivit utvisad. Sir Alex var smart som bytte ut honom.

Luka Modric är en väldigt kreativ spelare. Det skulle vara roligt att se honom i ett lag som är bättre (eller i bättre form) än Spurs.

Scholes är så förbannat bra.

Jag gillar verkligen Anderson. Jag tror fortfarande stenhårt på honom.

Såg ni skillnaden på Ryan Giggs och Jamie O'Hara inför deras respektive straffsparkar? Ryan Giggs gick fram till straffpunkten och liksom lite förstrött tofflade han bollen framför sig på sin promenad fram mot den. Det såg ut som om han var på väg till parken för att kicka lite boll med systersonen. Ungefär så. Jamie O'Hara hade en intensiv blick och en spänd kropp. Det såg ut som en man som var på väg till ett definierande ögonblick i sitt liv. Det var kanske så han kände också, vad vet jag. Hur som helst blev jag ungefär lika förvånad när han missade sin straff som när Giggs målade på sin. Inte det minsta förvånad, med andra ord.


Stoke tog en otroligt viktig poäng igår. För sig själva, och för Arsenal. Det var riktigt dåligt av Villa att släppa 2-0 med så lite tid kvar. På hemmaplan dessutom. Jag misstänker att Mr. O'Neill inte använde sin lena röst i omklädningsrummet efter matchen.

Vilket mål av Carew!


Hull fortsätter att förlora. Kommer de åka ur nu? Vad tror ni?


Newcastle ligger två poäng ovanför nedflyttningsstrecket efter gårdagens 1-0-förlust mot Bolton. Matcherna som komma skall är Man United (h), Hull (b), Arsenal (h), och Chelsea (h). De måste helt enkelt plocka lite poäng i de här fyra matcherna. Annars tror jag att Newcastle åker ur.

Nedflyttningsstriden är sjukt svårtippad. Jag ändrar mig fram och tillbaka nästan från dag till dag. West Brom är det enda lag jag litar på. Litar på att de ska åka ur då, vill säga.


Man City inkasserade ännu en bortaförlust igår mot West Ham. Men det här var inte förlust som liknande den mot exempelvis Stoke. City spelade faktiskt rätt bra i perioder, och de skapade absolut en del målchanser. Men förmågan att göra mål fanns inte där igår.

League Onematchen mellan Oldham och Leeds visas på svensk TV ikväll. Oldham ligger just nu fyra i tabellen, och Leeds ligger på den sista play offplatsen, det vill säga sexa. Den matchen kommer jag inte att missa.


Ni får ursäkta det något korta, och det sent inkomna inlägget idag. Jag ligger hemma och är krasslig. Förhoppningsvis blir det ett inlägg även imorgon.

Japp. Liverpools match mot Middlesbrough igår var blande det mest bedrövliga jag någonsin sett ren inställningsmässigt. Från Liverpoolspelarnas sida, då förstås. Boro å sin sida förtjänar tonvis med beröm. De spelade smart och de spelade för varandra.

Jag har skrivit en längre text om matchen här, för er som inte läst den.


Benitez säger nu att Liverpool inte längre kan vinna titeln – Det är bara Man United som kan förlora den. Så var det redan innan gårdagens matchen, anser jag.


Fyra raka 0-0-matcher för Arsenal i ligaspelet. Det är ju knappt så att man tror det. I flera år så har tyckare och tänkare lovordat och dreglat över Arsenals fantastiska fotboll som har kännetecknats av offensivvilja och en massa rörlighet. Av det ser vi inte mycket just nu. Gunners spelar faktiskt en rätt tråkig fotboll för tillfället, och framför allt så verkar de inte kunna vinna. Fem raka kryss i ligaspelet är vad de stoltserar med just nu.

Först var det boring, boring Arsenal, sedan blev det scoring, scoring Arsenal, men just nu är det alltså drawing, drawing Arsenal.


Chelsea avgjorde matchen mot Wigan på övertid. Det tror jag inte att de hade gjort för tre veckor sedan. Hiddink har fått precis den start han behövde. En seger mot en toppkonkurrent mot Villa, en seger i Champions League och en moralstärkande seger som satt riktigt hårt inne mot Wigan. De är verkligen ”back on track” nu. Ur spänningssynpunkt hade det varit kul ifall de inte hade varit så långt efter United, för jag tror inte att Chelsea tappar många poäng till under resten av ligasäsongen, och hade avståndet upp varit lite mindre så hade det kunnat bli en väldigt spännande slutspurt. Nu kan jag inte se dem komma ikapp United, men jag är faktiskt rätt övertygad om att de hamnar före Liverpool.


Everton avfärdade West Brom och vann med 2-0. I Canal + studion pratades det återigen om hur trevligt det är att West Brom försöker spela fotboll, om hur de på något sätt förtjänar bättre. Jag tycker att man får vad man förtjänar, och jag hävdar fortfarande att fotboll handlar om att vinna, inte om att med en dåres envishet hålla fast vid en spelfilosofi för blotta livet. Jag skrev ett lite längre stycke om det för några veckor sedan. Jag står fast vid det jag sa då.


295 Aston Villafans åkte till Moskva i torsdags för att se sina hjältar förlora med 2-0. Åtta av lagets allra bästa spelare hade lämnats hemma i England. Det var inget som de tillresta fansen såg med blida ögon på. We want our money back sjöng de efter slutsignalen. Pengarna tillbaka kan de nog inte räkna med, däremot har Martin O'Neill bjudit in allihopa till en middag och en kväll tillsammans med spelarna. En uppskattad gest enligt en talesman för Villafansen.

Martin O'Neill säger också att han aldrig mer vill behöva ta beslutet att offra en turnering för ligaspelet. Det innebär förstås att O'Neill kommer behöva bredda sin trupp. Samtidigt, hur laget än slutar i ligan, så finns det platser i laget som också skulle behöva spetsas. Jag tror säkert att O'Neill kommer få rätt så god ekonomisk uppbackning i sommar, framför allt ifall laget tar sig till Champions League, men att köpa både spets låter som en väldigt dyr historia. Så vad ska han satsa mest på? Ett svårt val, anser jag. Med mer spets så kan Villa ta upp kampen med de stora jättarna, men å andra sidan behöver de verkligen bredden för att slippa göra den typen av prioriteringar som de tvingades göra i veckan, och för att det faktiskt finns en gräns för hur många matcher nyckelspelarna kan spelare på en säsong.

Vad säger Villfansen som huserar här? Vad för agerande vill ni se från O'Neill i sommar?


Ligacupfinal idag.

Spurs kommer förstås gör allt som står i deras makt för att försvara sin titel, och därmed också knipa en UEFA-Cupplats. Men jag kan inte annat än att hålla Man United som solklara favoriter.

Foster
O'Shea Ferdinand Evans Evra
Ronaldo Scholes Gibson Nani
Welbeck Tevez

Så ser United elva ut idag. Och även om Gibson, Nani, Welbeck, och Foster får chansen så kan inte Spurs mönstra ett lag som är lika bra som det ovanstånde.

3-1 till Man U säger jag. Vad tror ni?

Ingen av oss hade fyra rätt på vårt lilla tips. Signaturen Oskar förtjänar dock beröm - Han var den enda som prickade in ettan på Riverside. Och signaturen grahnen förtjänar ett grattis, helt enkelt för att han håller på Boro. Det måste ha varit en otroligt skön seger.


Ni var inte så många som svarade på gårdagens rebus. Men de två som svarade hade helt rätt. Det var Fredrik Ljungberg. Jag som trodde att jag hade lyckats få till en riktigt klurig en. Sju minuter efter att jag hade lagt upp inlägget så kom signaturen Mock och tog ifrån mig den illusionen. Även EvenSteven hade stenkoll. Snyggt jobbat. Nästa gång ska det jäklar i mig bli klurigare.

Ledtrådarna då? Nationnalarenan var förstås Råsunda. Matchen var 2-1-segern mot England då Ljungberg var planens dominant. Bastuhuvustaden var givetvis Halmstad som är hemstad för Tylö som tillverkar bastuaggregat. Han vann två ligatitlar och tre cuptitlar med Arsenal - Därav dubbelt och trippelt. Numera bor Fredrik i Seattle som är hemstad för Pearl Jam som gjort låten Jeremy.

Var det verkligen så enkelt? Vad tog ni den på?


Jag är tillbaka med ett inlägg imorgon och då avhandlas förstås dagens matcher.